Hemligheten bakom Sveriges miljöbästa kommun

I årets vinnarkommun finns en stark tro på kommunernas roll i omställningen. Samtidigt är en övergripande samordning varit nyckeln till lyckat miljöarbete.

Miljöaktuellts rankning av kommunernas miljöarbete har tidigare uteslutande toppats av Skånekommuner: Lund 2011, Malmö 2010 och Helsingborg 2009. I år är Eskilstuna etta, efter att ha tagit full pott på Miljöaktuellts egen enkät och poäng i alla grenar utom Skräpplockardagarna – och där kunde kommunen fått poäng om man haft marginalen på sin sida.

‒ Det här är sanslöst roligt att höra, säger kommunalrådet Magnus Johansson (MP) som är ansvarig för kommunens miljöarbete.
Vid det senaste valet skedde en generationsväxling. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick nya kommunalråd, samtidigt som Miljöpartiet blev en del av kommunens styre. Men Magnus Johansson menar att Eskilstuna har utmanat och testat nya vägar under lång tid, inte minst inom miljöområdet och särskilt inom avfall, återvinning och energi.

‒ Alla politiska företrädare har haft ett genuint intresse för hållbarhet. Helst vill vi göra allt på alla områden, men det går ju inte. Därför har vi valt att prioritera vissa saker, bland annat grön omställning som fått egen budget, berättar Magnus Johansson.

Med omkring 8 500 anställda
kan Eskilstuna kommunkoncern mobilisera stora krafter. Redan i slutet av 90-talet inrättades tjänsten miljöstrateg för att få ett mer övergripande arbetssätt och få de anställda att jobba mot de gemensamma målen.

‒ Många brinner för miljöfrågorna, men var och en på sitt håll, exempelvis i de kommunala bolagen, skolorna och samhällsbyggnadsdelen. Vi skulle inte komma någonstans utan dem, men vår uppgift är att försöka få det att fungera ihop, säger Lars-Erik Dahlin.

Enligt honom ser många kommuner vård och omsorg som sina främsta uppgifter och miljöarbetet får ta del av de resurser som blir över. I stället borde kommunerna prioritera miljöfrågorna lika högt som vård och omsorg, säger Lars-Erik Dahlin som också anser att politikerna måste våga ta egna initiativ utan att snegla för mycket på andra kommuner.

‒ I dag ser alla kommuner ut på samma sätt med ett centrum och externt köpcentrum, något slags konsumtionstempel som ska frälsa kommunen. Man vågar inte satsa på miljön, utan skickar konstiga signaler: Vi tycker inte om bilar, men värnar ändå bilen, säger Lars-Erik Dahlin.

Kommunalrådet Magnus Johansson pratar gärna trafikpolitik och passar på att ge en känga till rikspolitikerna. Han hävdar att trafikpolitiken på statlig nivå bara radar upp misslyckanden, medan motsatsen gäller på lokal nivå. Kommunerna har all möjlighet att påverka, bland annat genom parkeringsavgifter, byggplaner, underhåll och planering av vägnätet.
‒ På kommunnivå är kollektivtrafiken och cykel- och gångvägar högre prioriterade än bilvägar. I stället för att sitta i varsin bil leder det här till flera naturliga möten som gör att invånarna känner sig tryggare, men naturligtvis medför det också förbättrad miljö med minskad energiåtgång, färre partiklar och utsläpp, säger Magnus Johansson.

Sedan ett halvår har miljöfrågorna tagit ett längre kliv in i kommunhuset när Kristina Birath anställdes som kommunens första miljö- och samhällsbyggnadsdirektör. Hon kommer närmast från Energimyndigheten. Syftet med den nya tjänsten är att stadsutvecklingen ska gå hand i hand med hållbar utveckling.
‒ Vi ska skapa förutsättningar för våra invånare och företag att leva och agera miljövänligt. Vi måste leva mer hållbart, men ändå ha ett gott liv, säger Kristina Birath.
Hon poängterar att arbetet kommer att ta tid och kräver dialog mellan alla parter. Där har kommunens kommunikationsavdelning en viktig roll att spela.

Läs hela intervjun i nummer 6 av Miljöaktuellt.
Du kan köpa en pdf här.
Eller provläsa ett nummer här.