”Inför en ny form av klimatstöd”

KLIMAT Svenska kyrkan efterlyser en ny bilateral form av klimatstöd, skriver Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete.

Nya åtgärder krävs för att minska utsläppen, exempelvis i länder som Indien där utsläppen ökar kraftigt, menar Erik Lysén. Foto: Mostphotos Claudine/Svenska Kyrkan

Sverige håller på många sätt fanan högt i klimatsammanhang. Men vi behöver, liksom andra länder, göra mer för att hejda den globala uppvärmningen. Fokus måste ligga på att påskynda omställningen i Sverige. Dels för att de svenska utsläppen per person är höga, dels för att den teknik som arbetet på hemmaplan driver fram kommer att underlätta omställningen i andra länder.

Men Sverige behöver också göra mer för att påverka vad som sker i andra länder. Utvecklingen i de stora utsläppsländerna som USA, Kina och EU är avgörande för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Men även där utsläppen växer kraftigt, som Indonesien, Indien och Sydafrika behöver utvecklingen slå in på en hållbar väg.

Sverige bidrar ekonomiskt till det internationella klimatarbetet på framför allt tre sätt idag:
1. Bistånd till Sidas samarbetsländer. Det handlar både om att minska utsläppen och om anpassning till ett varmare klimat. En ny FN-rapport som visar att klimatförändringen redan bidrar till att hungern i världen ökar understryker att stödet till anpassning behöver stärkas.
2. Stöd till internationella klimatfonder, t ex Gröna fonden.
3. Internationella klimatinsatser som Sverige kan räkna som ”egna” utsläppsminskningar (till 2020).

Utvecklingsbiståndet ska minska fattigdom och förtryck, och det bilaterala samarbetet är fokuserat på de minst utvecklade och mest utsatta länderna. Sveriges tidigare samarbetsländer som Indien och Sydafrika är sedan länge avvecklade, och inget av de nuvarande 35 samarbetsländerna tillhör gruppen med betydande och snabbt växande utsläpp.

Utifrån den kompetens som finns inom såväl näringsliv som myndigheter, och de goda relationer Sverige har i många länder, finns en potential att utveckla bilaterala samarbeten i flera av länderna där utsläppen växer snabbt idag. Det kan handla om hållbar stadsplanering, transportlösningar och andra stora investeringar som kan utformas på ett klimatsmart sätt, och i linje med ländernas egna nationella åtgärdsplaner. Men de finansiella stödverktygen för att få till stånd storskaliga bilaterala samarbeten med dessa länder är idag otillräckliga.

Svenska kyrkan föreslår att det införs en ny bilateral form av klimatstöd som ska katalysera utsläppsminskningar i länder med växande klimatutsläpp. Klimatstödets syfte bör vara att bidra till globala utsläppsminskningar. Det ska därför inte finansieras ur biståndsbudgeten eller rapporteras som sådant till OECD, men följa samma höga krav på öppenhet, miljöansvar och respekt för mänskliga rättigheter som gäller inom utvecklingssamarbetet. De utsläppsminskningar som uppnås ska inte, som de tidigare CDM-projekten, kunna räknas hem som ”svenska utsläppsminskningar”.

För många åtgärder, exempelvis energieffektiviseringar och investeringar i solkraft, behövs inte finansiella bidrag utan snarare olika former av lån och kreditgarantier. Exportkreditnämndens mandat och uppgift kan behöva utvecklas i det här sammanhanget. Även helt nya former av samarbeten behöver prövas, som gemensamma samarbetsavtal inom områden där det finns stor potential att minska utsläpp och där Sverige har stor kompetens.

Svenska kyrkan har länge uppmärksammat att klimatfrågan är akut och djupt orättvis. Dess konsekvenser drabbar i första hand människor som befinner sig i fattigdom och utsatthet, men som inte bidrar nämnvärt till de globala utsläppen. Där behövs svenskt bistånd för att lindra människors nöd. Sverige behöver vara ett föregångsland i omställningen, och kan därtill bidra ytterligare till att förebygga utsläpp i länder där de växer snabbt. På så vis kan Sverige bidra till global klimaträttvisa!

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete