Ingen korruption – det globala målet som saknas

En lila box med siffran noll och texten ”ingen korruption”. I dag i Almedalen föddes nummer 18 av de globala målen för hållbar utveckling.

Natali Palén, generalsekreterare för Institutet mot mutor är i dag med och lanserar ett nytt hållbarhetsmål. Foto: Björn Anderberg

De 17 globala målen för hållbar utveckling har i dag ett världsomspännande genomslag och fungerar som vägvisare för företag, organisationer och nationer. Ändå är det något fundamentalt som fattas. Korruption och dess uppenbara negativa konsekvenser nämns i ett delmål under mål 16 om fredliga inkluderande samhällen. Det duger inte tycker Natali Palén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, en av de organisationer som i dag lanserar den lila boxen.
– Vi har skapat mål noll för att illustrerar hur korruption och kampen mot mutor är en grundförutsättning för de resterande 17 målen och hur antikorruptionsarbetet borde löpa som en röd tråd genom hela hållbarhetsagendan. Därför har vi valt att kalla det mål noll och inte mål 18, säger Natali Palén till Aktuell Hållbarhet.

Institutet mot mutor, amerikanska handelskammaren i Sverige och organisationen Transparency International i Sverige, som tillsammans lanserar mål noll i Almedalen i dag, ser det som en början på ett gemensamt arbete för att lyfta hur viktigt det är att inte glömma bort korruptionsproblematiken i hållbarhetsarbetet.

Lite slarvigt i Sverige ses korruption i första hand som något som händer någon annanstans. Men så enkelt är det inte. Sverige är inte vaccinerat mot denna globala epidemi och hamnar på siffran 85 på ett världsindex där 100 är ingen korruption alls.
– Det nedslående medeltalet i världen är 43. Bakom dessa siffror kan det bland annat konstateras att 25 procent av världens vuxna befolkning måste betala en muta för få ta del av en offentlig tjänst, säger Ulrik Åshuvud, styrelseordförande för Transparency International i Sverige, till Aktuell Hållbarhet.
Ulrik Åshuvud vill också introducera ett nytt begrepp.
– Det går inte att korruptionskompensera därför tycket jag vi ska tala om mutskam.

För att ytterligare illustrera hur avgörande arbetet mot korruption är för den globala hållbarhetsagendan var i dag representanter för svenska företag och samhällsinstitutioner inbjudna till lanseringen för mål noll med uppgiften att välja var sitt av de 17 målen och förklara hur det hänger ihop med korruption.

Cecilia Berglin, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, hade valt mål tre, God hälsa och välbefinnande:
– Det handlar till exempel om att patienten eller brukaren ska kunna lita på att bli korrekt behandlad och om att läkare inte ska sätta sig i knät på läkemedelsindustrin. Det är många inom vården som riskera att hamna på fel sida om vi inte informerar och skapar gemensamma regler som alla kan förhålla sig till.

Erik Skoglund, Nordenansvarig för antikorruptionsfrågor på EY hade valt mål åtta, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt:
– De svarta jobben är korruption och drabbar de svagaste på arbetsmarknaden. Inte bara lönen är svart, arbetsvillkoren är sämre och jobben i många fall livsfarliga. I vissa delar av världen kan ett nej till ett svartjobb kan betyda att du inte får något jobb alls.

Rickard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket valde att lyfta fram mål tolv, Hållbar konsumtion och produktion.
– Här krävs enorma insatser och stora förändringar om vi ska nå fram till ett hållbart samhälle. Vi måste få till en fungerande delningsekonomi, cirkulär ekonomi och det kräver tillit och inte korruption. Inom mål tolv finns ett delmål om hållbar offentlig upphandling, också det en arena där korruption förgiftar.

Delmål 16.5 lyder idag: Bekämpa korruption och mutor, väsentligt minska alla former av korruption och mutor.