Jonas Paulsson: ”Det ger sken av att Täbys invånare lever ungefär lika klimatsmart som fattiga indier”

Initiativtagaren till Köttfri måndag, Jonas Paulsson, tipsar om sin favoritrapport.

Alla har vi en bok eller rapport hemma i hyllan som påverkat oss stort och som vi önskar att resten av världen hade läst. Miljöaktuellt har bett miljöproffsen ta fram sina favorittexter och dela med sig.

Namn: Jonas Paulsson
Ålder: 39
Arbetar som: En i gänget bakom Köttfri måndag

Favoritrapport: Det saknade miljömålet, från Jordens Vänner
Antal sidor: 120 

Varför den bör läsas: Jag anser att vår tids stora ideologiska miljöstrid handlar om att medvetengöra allmänheten, journalister och politiker om konsumtionsperspektivets enorma betydelse för utformandet av en rationell miljöpolitik. Det saknade miljömålet bör läsas eftersom den ger en fenomenal inblick i varför produktionsperspektivet inom miljöpolitiken måste kompletteras med ett övergripande konsumtionsperspektiv.

De gamla miljömålen har alla, förutom klimat- och ozonskiktsmålen, fokus på produktionsperspektivet och Sverige som nation. Det innebär att svenskens konsumtion av importerade varor inte beaktas överhuvudtaget.

Rapporten handlar om den svenska konsumtionens oerhörda miljöpåverkan i andra länder. Det gäller allt från mat och kläder till elektronik. Rapporten föreslår ett nytt miljökvalitetsmål för att åtgärda detta: ”Begränsad miljöpåverkan i främmande länder”. Köps en brasiliansk biff i Sverige ska utsläppen av växthusgaser också tillskrivas Sverige.

När vi äter svenskt kött som är uppfött på sojabönor från Brasilien påverkar det hur mycket regnskog som skövlas i Amazonas. Jeans som säljs i svenska klädaffärer, med lågprisprofil eller under mellandagsrean, kräver kolossala mängder vatten i länder långt bort, vilket leder till lokala miljökonsekvenser som vi aldrig skulle acceptera i Sverige. För en kopp svenskt kaffe går det åt 150 liter kenyanskt vatten.

Jordens Vänner förespråkar principen om ett rättvist miljöutrymme. Tanken är att jordens begränsade resurser ska fördelas lika oavsett om vi är födda i Kina, Indien, Sverige eller USA. I mitt engagemang som kommunalpolitiker i Täby märker jag att politiker inte förstår den principen eller konsumtionsperspektivet. Det ger allvarliga och absurda konsekvenser. I Täbys miljöplan står det exempelvis att täbybon orsakar 1.3 ton koldioxid per capita. Det ger sken av att Täbys invånare lever ungefär lika klimatsmart som fattiga indier. Lika låg är kunskapsnivån hos politiker i andra kommuner och i riksdagen enligt min erfarenhet.

Jordens Vänner har med den här rapporten producerat en fullödig genomgång av hur allt det som vi så lättvindigt shoppar i Sverige förstör planeten. Det är en rapport som borde vara obligatorisk läsning för varje gymnasieelev, riksdagsledamot, minister och statssekreterare. Den borde översättas till andra språk och belönas med internationella utmärkelser.

Bästa citatet: ”De nationella miljökvalitetsmålen tar inte hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra länder. När produktionen av varor och livsmedel förflyttas till andra delar av världen flyttas också den miljöpåverkan produktionen innebär till dessa länder. Ett långsiktigt arbete bör initieras för att klargöra hur varor och tjänster som importeras påverkar miljön. Detta kan ske bl.a. genom att driva frågan i berörda internationella fora.”

Om jag var tvungen att ge bort mitt exemplar till någon: Jag ger rapporten till vår konsumentminister Birgitta Ohlsson så att hon lär sig förstå konsumtionsperspektivet i allmänhet och behovet av en köttskatt i synnerhet. Orsaken är att Birgitta Ohlsson nyligen avfärdade krav på konsumtionsskatter på mat i Sverker Olofssons debattprogram i SVT, med motiveringen att hon är liberal. Detta trots att idén, att externa kostnader ska prissättas, är en central tanke i socialliberalismen och att Folkpartiet tidigare har drivit frågor som tobaksskatt, alkoholskatt och koldioxidskatt.

***
Vilket miljöproffs vill du ska ge sitt lästips? Hör av dig till Miljöaktuellt genom att mejla anders.hellberg@idg.se

Missa inte nästa veckas tips – anmäl dig till Miljöaktuellts nyhetsbrev