”Kapa inte bandet mellan Right Livelihood-priset och riksdagen”

DEBATT Att porta ett ledande internationellt människorättspris från Sveriges riksdag skulle sända en mycket negativ signal internationellt, skriver Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen och före detta medlem av både riksdagen och Europaparlamentet.

Riksdagens talman har beslutat att stänga av Right Livelihood-priset från riksdagen, trots att prisutdelningen har brett stöd av många ledamöter från de sju etablerade partierna. I morgon, den 8 juni, kan riksdagsstyrelsen ändra beslutet. Det är därför av största vikt att ledamöterna känner till Right Livelihood-prisets internationella roll och vilka konsekvenser beslutet att stoppa prisutdelningen i riksdagen riskerar att få.

Priset har räddat liv och öppnat fängelseportar.

”När vi var hotade och försökte tala med någon ansvarig kom vi inte ens förbi dörrvakten för vi är ju bara fattiga bönder” berättade en prisbelönt organisation från Colombia. ”Men när vi fått det ´Alternativa Nobelpriset´ i Sveriges riksdag så ville ministern själv träffa oss”.

René Ngongo har ofta riskerat sitt liv för att skydda Kongos regnskogar. ”Men när jag fått priset gav presidentens kabinettschef mig sitt mobilnummer och bad mig ringa om jag får problem”.

Det finns många liknade exempel bland de nu över 160 pristagarna.

Priset ligger helt i linje med Sveriges värderingar och politiska prioriteringar.

Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, beskrev i förra veckan på Aftonbladets debattsida hur regeringen ska stödja civilsamhället internationellt:

”Det senaste decenniet har vi sett en oroväckande utveckling, en backlash – där utrymmet för civilsamhället att granska makthavare, att driva opinion och stärka människors delaktighet i demokratin minskar. (…) När vi nu stärker arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati, tillsammans med civilsamhällets organisationer, hoppas vi kunna bidra till att vända utvecklingen.”

Det finns en värdegemenskap mellan priset och Sveriges världsöppna politik sedan 1945, symboliserad av Dag Hammarskjöld, Olof Palme och många andra. Därför öppnade riksdagen 1985 dörrarna för utdelningen av priset. Därför införde en enad riksdag 2005 en speciell lag för att säkra Right Livelihood-prisets allmännyttiga status – i förarbetena beskrivs priset som en ”central nationell angelägenhet”. Och för bara två år sedan fick prisets grundare Jakob von Uexkull ta emot en av Sveriges finaste utmärkelser, Illis Quorum-medaljen.

Så varför nu denna plötsliga helomvändning och önskan att kapa länken mellan riksdagen och priset? Att porta ett ledande internationellt människorättspris från Sveriges riksdag skulle sända en mycket negativ signal internationellt. Risken är uppenbar att auktoritära stater skulle uppfatta det som att både regering och riksdag i Sverige har nedprioriterat MR-arbetet. En indikation på detta var att den första utländska kommentaren efter talmannens beslut kom från den statliga saudiska nyhetsbyrån.

Vi upplever en värld av växande problem och kriser när det gäller miljö och hållbarhet samt respekten för elementära rättsprinciper. Prisutdelningen i riksdagen har hjälpt till att sprida kunskap om och skapa opinion för den unika verksamhet som pristagarna bedriver. Priset har en särskild status bland internationella priser genom att nomineringar kan göras av enskilda människor över hela världen. Detta ger Right Livelihood Award-stiftelsen en mycket god överblick över miljö- och rättighetsläget världen över. Det gör att pristagarna kommit att representera ett fantastiskt rikt utbud av engagemang, mod och innovativa lösningar på olika sociala och miljömässiga problem från världens alla hörn.

Det är svårt att förstå vad motivet till talmannens beslut är. Platsbrist är inget annat än ett svepskäl. Förhoppningen är nu att riksdagsstyrelsen korrigerar beslutet. Allra bäst vore om talmannen själv drog tillbaka sitt tidigare beslut. Det är absolut inget att skämmas för att ändra mening. Behåll ceremonin i riksdagen!

Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsberedningen, f.d. medlem av riksdagen och Europaparlamentet

.

.

.

.

.