Kapitalförvaltaren: Fel fokus inom hållbara finanser

Det som i dag kallas hållbara finanser fokuserar för mycket på bolags processer i hållbarhetsarbetet. För att göra verkligt hållbara investeringar bör fokus istället ligga på produkter och tjänster som verkligen bidrar till hållbar utveckling. Det anser den norska kapitalförvaltaren Philip Ripman. 

Fondförvaltaren Philip Ripman väljer portföljbolag med produkter eller tjänster som bidrar till att nå målen i Agenda 2030. Foto: Jon Röhne

Flera investerare och och kapitalförvaltare lyfter blicken från en klassisk bedömning av företags hållbarhetsprestanda genom ESG-faktorer till att istället fokusera på vilka produkter och tjänster som verkligen kan bidra till hållbar utveckling. Till exempel blir fonder som förvaltas i linje med Agenda 2030 allt vanligare. 

Philip Ripman är förvaltare på SPP Global Solutions, en aktivt förvaltad fond med cirka 70 företagsinnehav. Fondens investeringsstrategi bygger på att enbart investera i bolag vars produkter eller tjänster på något sätt bidrar till att lösa något av FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.
– Ett problem med det som kallas hållbara finanser är att allt för mycket fokus ligger på portföljbolagens processer. Bolag anses hållbara om de till exempel lyckas minska sina utsläpp av klimatgaser, minska sin användning av vatten, om de har rätt ISO-certifieringar och så vidare. Dessa saker är så klart viktiga. Men det verkliga fokuset borde ligga på vilka hållbara produkter och tjänster som bolagen producerar och tillhandahåller. Om en produkt eller tjänst i sig inte är hållbar spelar det mindre roll vad bolaget har för ISO-certifieringar, säger han.

I dagens stora hållbarhetsrankningar av bolag är det inte ovanligt att till exempel oljebolag eller tobaksföretag får höga poäng. Orsaken är att de relativt sett lyckats minska sina utsläpp eller annan negativ påverkan och för att de har resurser att göra gedigna hållbarhetsrapporter. Samtidigt går det inte att komma ifrån att bolagens själva verksamhet, oljeproduktion eller tobaksproduktion, i sig inte är hållbara verksamheter.

Utgångspunkten för de finansaktörer som vill kalla sig hållbara borde enligt Philip Ripman vara att identifiera och investera i bolag vars produkter och tjänster bidrar till att lösa en eller flera av alla de stora utmaningar som världen står inför.
– Det är det här skiftet vi behöver se i finanssektorn, säger han.

Att göra det här skiftet och fokusera mer på hållbara produkter och tjänster är enligt Philip Ripman dock ingen enkel resa. Ett problem är att bolag ofta har flera olika verksamheter där vissa produkter eller tjänster bidrar till hållbar utveckling medan andra istället driver en negativ utveckling.
– Som förvaltare är det ofta svårt att avgöra om ett bolag är 100 procent hållbart eller bara 20 procent hållbart. Här finns inga enkla svar. Vi letar alltid efter bolag som har hållbara produkter eller tjänster som en fundamental del av bolagets totala strategi. Vi försöker också ha en bra mix där vi har ett antal mindre bolag med renodlat hållbarhetsfokus och ett antal lite större bolag där stora delar av verksamheten har ett hållbarhetsfokus.

Nyligen släppte EU:s expertgrupp för hållbar finanser, TEG, sitt förslag för nya regler för grön finansiering, den så kallade taxonomin. I taxonomin rangordnas företags ekonomiska aktiviteter som hållbara eller icke hållbara. Philip Ripman tycker att det är viktigt att hållbarhetsbegreppet standardiseras för finanssektorn, så att det blir enklare att avgöra vilka investeringar som kan anses vara hållbara.
– Taxonomin ger oss i finanssektorn ett slags hållbarhetsmärkning som vi kan använda, dels för våra egna investeringsbeslut och dels när vi kommunicerar med våra kunder. 

Samtidigt påpekar han att taxonomin inte löser de verkliga utmaningarna som ligger i att flytta hela det globala kapitalet i en hållbar riktning.
– Visst, vi har några aktivt förvaltade fonder som i dag investerar i linje med FN:s hållbarhetsmål. För aktiva förvaltare är taxonomin viktig. Men hur byter vi riktning på de stora kapitalströmmarna? Allt kapital kan inte flyttas till aktivt förvaltade fonder. En majoritet av världens kapital är i dag investerat i obligationer, indexförvaltning och ett stort antal andra finansiella instrument som inte kommer att påverkas av taxonomin.

Det globala kapitalet måste också användas till att få företag med ohållbara produkter och tjänster att ställa om. Inte heller här tror Philip Ripman att taxonomin kommer att vara till stor hjälp.
– Här handlar det om att gå in och investera i det som inte är så bra, och försöka göra det bättre. Det här är i dag en vansklig position att ta, främst för att media ofta väljer att värdera saker i svart eller vitt. Risken för att investeringarna kritiseras är stor.

Philip Ripman är ändå övertygad om att finanssektorn framöver kommer att fokusera mer på hållbara produkter och tjänster och mindre på vilka företags processer som anses bedrivas på ett hållbart sätt. I varje fall i delar av världen.
– Utvecklingen kommer att vara väldigt splittrad de kommande åren. Vi i Norge och Sverige lever lite som i en bubbla där det händer väldigt mycket och där finanssektorn utvecklas väldigt snabbt. Så ser det tyvärr inte ut i hela världen.