Klimatförändringar värsta effekten av ett kärnvapenkrig

Ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan slår inte hårdast mot regionen. De värsta effekterna blir sannolikt klimatförändringar, minskad livsmedelsproduktion och global svält.

Parad med den indiska missilen Agni 2 som är skapad för kärnvapenavskräckning. Missilen ingår i Indiens strategiska styrkor sedan 2011. Foto: Wikimedia Commons/Agência Brasil

När konflikten mellan Indien och Pakistan nu trappas upp riskerar inte bara de två länderna att drabbas av långtgående konsekvenser. Under dagen har det rapporterats om att Pakistan skjutit ned två indiska stridsflygplan och om de två kärnvapenmakterna sätter in sina mest kraftfulla vapen hotar en global katastrof till följd av klimatförändringar. Det eft-

Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare Mot Kärnvapen.

ersom kärnvapenexplosioner kan få förödande effekter för solinstrålning, nederbörd och livsmedelsproduktion. Enligt en studie av ett möjligt kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan riskerar upp till två miljarder människor att dö globalt, samtidigt som ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan, med motsvarade 100 kärnvapen av samma storlek som släpptes över Hiroshima, enligt studier skulle leda till 10-tals miljoner dödsoffer direkt.

– Ett kärnvapenkrig där de två länderna avfyrar 50 kärnvapen vardera skulle leda till kraftiga bränder och sotmoln som snabbt stiger upp i stratosfären. Sotmolnen skulle i sin tur leda till minskad solinstrålning, minskade regn och en snabb temperaturminskning på upp till 1,5 grader. Effekten skulle bli minskad livsmedelsproduktion och de en miljard människor som i dag lever på svältgränsen, samt ytterligare en miljard människor, skulle sannolikt dö på tio års sikt. På så sätt kan man säga att potentiellt sett innebär klimatförändringarna större skada än de mer omedelbara effekterna av kriget, samtidigt är det svårt att avgränsa vad som exakt avses med långsiktiga klimatmässiga effekter av ett kärnvapenkrig, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska Läkare Mot Kärnvapen.

Effekterna av ett sådant kärnvapenkrig har studerats av Alan Robock vid Rutger University i USA och hans resultat har verifierats av forskare vid Stockholms universitet. Att klimateffekterna skulle bli så stora vid ett kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan beror till stor del på att det handlar om länder med utbyggd infrastruktur.

– Där finns mycket asfalt, bebyggelse, militäranläggningar och industrier som skulle börja brinna. Ett krig i mindre bebyggelse skulle ge mindre bränder och sotmoln.

En temperatursänkning på 1,5 grader ska enligt Josefin Lind inte ses som en positiv effekt för att minska den globala uppvärmningen.

– Tidsperspektivet för en temperatursänkning är 5–10 år och effekten av den globala temperaturökningen sträcker sig 100 år framåt. Sotmolnen och temperatursänkningen skulle även innebära minskade möjligheter för koldioxid att lämna atmosfären samt minskad växtlighet och därmed minskad möjlighet att binda koldioxid.