Är du klimatpositiv lille vän?

Kan vi konsumera oss ur klimatkrisen? Ja, säger företagen som säljer “klimatpositiva” tjänster och produkter. Kritikerna är dock skeptiska.

I veckan anslöt sig ett antal nya företag till nätverket Clipop, en grupp företag som anser sig leverera klimatpositiva produkter och tjänster. En fördubbling av antalet medlemmar i nätverket, från tre till sex. Förra veckan prisades en av medlemmarna, Max Burgers, av FN för sitt arbete med “klimatpositiva” produkter. Håller det ifrågasatta begreppet “klimatpositiv” på att få en bredare acceptans? 

Det finns ingen vedertagen definition för vad som är “klimatpositivt”. Men för att kunna ansluta sig till Clipop behöver ett företag ha produkter eller tjänster som lever upp till de kriterier Clipop fastställt för klimatpositivt. Kriterier som till stor del liknar kriterierna i certifieringarna för klimatneutralitet, PAS 2060 och ISO 14064. Utöver dessa kriterier krävs att bolagen klimatkompenserar minst 110 procent av bolagets totala utsläpp i scope 1, 2 och 3. Det vill säga alla direkta och indirekta utsläpp som produkten eller tjänsten kan tänkas ge upphov till.

Så vad handlar då kritiken om? Och hur resonerar företagen. Kortfattat så lutar sig förespråkarna av begreppet “klimatpositivt” mot IPCC:s konstaterande att det inte räcker att vi minskar utsläppen av koldioxid. Vi måste ta upp mer koldioxid än vad vi släpper ut. För ett företag är skogsplantering sannolikt det mest kostnadseffektiva sättet att samla in koldioxid. Få företag har tillgång till en CCS-anläggning för insamling och lagring av koldioxid. Kostnaden för att tekniskt samla in koldioxid direkt från atmosfären uppgår i dag till över 5 000 kronor per ton. Att plantera ett träd, som i genomsnitt lagrar 1 ton koldioxid, kostar några hundralappar.

Kritikerna ifrågasätter ofta om de klimatkompensationsprojekt som uppges göra produkter och tjänster “klimatneutrala” eller “klimatpositiva” verkligen leder till miljönytta. Företagen som säljer klimatkompensationer hävdar bestämt att marknaden för länge sedan sanerats från de oseriösa projekt det talades mycket om under 00-talet. Samtidigt avslöjades så sent som 2017 ett antal oseriösa klimatkompensationsprojekt som bland annat flygplatsoperatören Swedavia använde sig av. 

Kritiker mot begreppet “klimatpositivt” är ofta också kritiska mot klimatkompensation i sig. Klimatkompensation anses vara ett sätt för företag att köpa sig fria från sina klimatsynder. Detta argument möter förespråkarna med att det inte är meningen att klimatkompensation ska ersätta åtgärder för att minska klimatutsäpp. Klimatkompensation ska alltså bara kompensera för de utsläpp som absolut inte går att undvika.

Nätverket Clipop anser till exempel att det ställer hårda krav på medlemmarna att faktiskt minska sina utsläpp, inte bara överkompensera dem. Samtidigt tillhör företagen i Clipop en ytterst liten minoritet företag som verkligen räknar på sina totala klimatutsläpp, i alla scope, vilket är en förutsättning för att utsläppen ska kunna minska.

Frågan är om förespråkarnas resonemang håller. Max Burgers säger att deras meny är klimatpositiv. Samtidigt skulle Max utan tvekan kunna minska sina utsläpp drastiskt om de övergick till en helt vegetarisk meny. Har verkligen Max gjort allt de kan för att minska sina utsläpp, som Clipops kriterier kräver?

I slutändan handlar diskussionen om klimatpositivet om en enkel sak. Är det positivt för klimatet om jag köper produkt eller tjänst X? Eller är det ännu bättre för klimatet om jag låter bli?

Enligt Max Burgers mår klimatet bättre ju fler kötthamburgare från Max jag äter. Kritikerna är tveksamma. En del kritiker menar dessutom att begreppet “klimatpositiv” bara är ett sätt att skapa en lugnande känsla så att folk kan fortsätta konsumera som vanligt.

Frågan om vad egentligen är positivt för klimatet kan kopplas vidare till andra hållbarhetsfrågor av mer filosofisk karaktär. Finns det hållbara produkter? Finns det hållbara företag? Är hållbarhet och ekonomisk tillväxt förenliga? Vem ska vi rädda planeten för – miljön eller människan? Redan för tio år sedan intervjuade jag den kända brittiska miljöaktivisten, romanförfattaren och skribenten Paul Kingsnorth. Han hävdade redan i hållbarhetsbegreppets linda att hela konceptet var en företagsgimmick. Jag är rätt säker på att han skulle såga begreppet “klimatpositivt” också.

Att överkompensera sina klimatutsläpp, efter att alla direkta och indirekta utsläpp räknats med, är förstås en mycket bra och viktig åtgärd. Om företag dessutom verkligen gör allt de kan för att minska sina utsläpp, också på bekostnad av affärsmodellen, så är det förstås ännu bättre. Huruvida dessa åtgärder kan sägas vara positiva för klimatet kommer dock sannolikt att fortsätta vara föremål för diskussion.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet