Klimatprojekt skapar hållbarhetsproblem i Etiopien

FN-lett skogsprojekt i Etiopien hotar att slå ut biodiversiteten i lokala ekosystem.

Foto: Maria Johansson

REDD+ (Reducing emissions from deforestation and forest degradation) är ett FN-lett projekt som går ut på att öka koldioxidupptaget i tropisk skog genom att minska avskogningen i utvecklingsländer. Projektet, som anses vara mycket viktigt när det gäller försök att nå det globala tvågradersmålet, går bland annat ut på att få människor på Etiopiens södra högland att sluta hugga ner träd och bränna sina trädljunghedar, vilket de gör för att förbättra betet för boskapen. Dessvärre verkar ökningen av skogsarealen inte enbart ha positiva effekter, vilket bekräftas av en studie vid Stockholms universitet.

Enligt forskarna upprätthåller den traditionella skötselmetoden i själva verket den biologiska mångfalden hos de endemiska alpina växtarterna och genom att öka skogsarealen missgynnas således det lokala ekosystemet.
– Ofta har betesbränningen pågått i tusentals år och är del av ett gammalt kulturlandskap. Genom att stoppa betesbränningen så skapas skog, vilket innebär att människorna förlorar intäkter från betesdjuren samt att den ljuskrävande floran som är anpassad till den traditionella skötseln försvinner. Idag får man bidrag för att återinföra skogsbete i Europa, i Afrika förbjuds det, säger Maria Johansson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet och försteförfattare av studien.

Foto: Maria Johansson

Istället för att plantera träd anser Maria Johnsson att man istället bör bevara, men reglera, den traditionella skötseln, det vill säga betet och bränningen. Hon ger exempel från Australien där man har återinfört traditionell skötselbränning med syfte att förhindra högintensiva bränder som är mer skadliga för ekosystemen samt släpper ut mer koldioxid.

Hon tror dock att det kan bli svårt att övertala de ansvariga för REDD+-projektet att tillåta bränning eftersom det ligger i bränders natur att vara farliga, åtminstone för människor. Dessutom krävs det att myndigheterna i samarbete med lokalbefolkningen lär sig att bränna på rätt sätt.
– Myndigheterna i Etiopien vet att ljungheden behöver brännas för att bevara sin karaktär, men de vet inte hur man tillåter bränning på ett hållbart sätt. Jag tror inte att tilliten mellan myndigheter och lokalbefolkningen är tillräckligt stor i dagsläget för att tillåta det, säger hon.