Knivskarp konkurrens om second hand-kläder

Samtidigt som intresset för att köpa second hand stadigt ökar brottas branschen med utmaningar. Internationell konkurrens när kommunerna upphandlar insamlingstillstånd minskar mångfalden av aktörer, kläder lämnar landet och det svenska secondhand-sortimentet tappar i kvalitet.

För att överelva på second hand-marknaden måste man klara av hela kedjan från insamling och sortering till butik. Foto: Björkåfrihet

Björkåfrihet, vars second hand-butiker dominerar den marknaden i sydvästra Sverige, ser ett ökat intresse för sin verksamhet. Enligt dem själva gör de en samhällsinsats på flera plan. De bidrar till sociala projekt, bland annat för papperslösa i Sverige, skapar klimatnytta och bygger en cirkulär ekonomi.

Men i dag är konkurrensen om de överblivna och urvuxna kläderna som hänger i garderoben i svenska hem stenhård och ofta kommer internationella aktörer ut som vinnare i den kampen. De har resurser att vinna upphandlingar, och finnas på plats vid många kommuners olika uppsamlingsplatser, stora som små och de kan på grund av sin storlek pressa sorteringskostnaderna.

– Hittills klarar vi av konkurrensen, och även vi exporterar delar av det vi samlar in, för allt går inte att sälja här. Men det gäller att se den större bilden. Vi i Sverige borde ta ansvar för vårt eget avfall och tillvarata de resurser vi redan har för att i första hand bygga cirkulära konsumtionskedjor här hemma, säger Pelle Hällje som jobbar på Björkåfrihet.

Kritiken mot att second hand kläder i stora volymer lämnar landet är inte ny. Då de här aktörernas insamlade textilier tidigt hamnade i utvecklingsländer och slog sönder en inhemsk lokal marknad för kläder och skor. Men Pelle Hällje lyfter också en annan aspekt.

– Det här påverkar svenska kläd- och skokunders valmöjligheter som tvingas fortsätta välja nytt, även om de kan tänka sig att köpa second hand. Det försenar en utveckling där second hand bli norm och första valet för konsumenten i detaljhandeln.

Enligt Återbruksbarometern 2019, som tagits fram av Björkåfrihet är skillnaden i klimatavtryck mellan en nytillverkad t-shirt och en som köps second hand är 194 gånger, för jeans 197, för en klänning 325 och för en jacka 397 gånger.

– Det här innebär att den som handlar en t-shirt i en second hand-butik kan göra det 194 gånger innan produkten sammanlagt kommit upp i samma klimatavtryck som en enda nytillverkad t-shirt. Och då är ändå t-shirten det plagg där skillnaden är minst bland de fyra typerna som vi kunde jämför, säger Peter Hällje.

I en ny rapport från Europeiska miljöbyrån konstateras att den europiska textilkonsumtionen av kläder, skor och hemtextilier förbrukar i genomsnitt runt 1,3 ton råvaror och över 100 kubikmeter vatten per person och år. Det årliga klimatavtrycket är 654 kilo per person.

”Genomgripande förändringar behövs inom produktionen och konsumtionen av textil för att minska påverkan på miljö, klimat och naturresurser. Nya cirkulära affärsmodeller behöver utvecklas som bygger på att hyra ut och att prenumerera, leasa kläder, även remake och second handförsäljningen behöver öka”, skriver Europeiska miljöbyrån.

Läs Återbruksbarometern 2019