Koldioxidutsläpp påverkar människors kognitiva förmåga

Stigande halter av koldioxidutsläpp i atmosfären kan ha en direkt påverkan på människors kognitiva förmåga enligt en ny studie.

Foto: Flickr/CollegeDegrees360

Högre halter av koldioxid i atmosfären kan påverka människors minne, koncentrationsförmåga och kapacitet att fatta beslut. Det visar en ny studie från forskare vid University College London som har sammanställt forskning om hur människors kognitiva förmåga påverkas av en ökad koncentration av koldioxid i atmosfären.

”Hälften av studierna som har gåtts igenom visar att människors kognitiva förmåga sjunker med ökade halter av koldioxid”, skriver forskarna som även påpekar att det ännu inte har gjorts så mycket studier på området.

Forskarna menar att den stora sannolikheten för ökade koncentrationer av koldioxidutsläpp i atmosfären innebär att den direkta påverkan på människors kognitiva förmåga är oundviklig.

Forskarna har även undersökt vilka effekter den stigande halten av koldioxid i atmosfären kan få på byggnaders ventilationssystem. Att koncentrationsförmågan kan sjunka efter en lång dag på kontoret är välkänt, och det kan bland annat bero på just stigande inomhus-nivåer av koldioxid som människorna inne på kontoret har andats ut under dagen. Studien visar att detta kan bli ett större problem framöver, och därför väntas märkbara skillnader i byggnaders ventilationsbehov ske redan under det här århundradet.

Å ena sidan påpekar forskarna på att höga halter av koldioxid i atmosfären kan komma att påverka design och utveckling av ventilationssystem. Samtidigt konstaterar de att högre halter av koldioxid utomhus kommer leda till att mer energi behövs för att ventilera byggnader.

”När nivån av koldioxid stiger utomhus kommer alla försök att hindra den stigande koncentrationen av koldioxidutsläpp inomhus kräva betydande ökad energianvändning”, skriver forskarna.

De konstaterar också att det finns en risk för att klimatförändringen drivs på av de ökande energibehoven för ventilationssystem, förutsatt att det ökade uttaget av värme och elektricitet till ventilationssystemen inte kommer från förnybara källor.