Kyl och frys värre än flyg

Symbolfrågor, dubbelräkning och nya rön förvirrar klimatdebatten.

Det inarbetade uttrycket om att människans klimatpåverkan huvudsakligen kommer från de tre B:na – bilen, biffen och bostaden ­– är en sanning med modifikation. Även om många stora utsläppskällor täcks in är frågan om vilka utsläpp vi behöver fokusera på betydligt mer komplicerad i praktiken. Exempelvis utsätts vi för en strid ström av information om hur mycket utsläpp olika verksamheter och branscher står för. Något som snabbt blir svåröverskådligt när exempelvis livsmedelsproduktionen uppges stå för ungefär 20 procent, transporter 40 procent, energisektorn runt 70 procent och jordbrukssektorn 13 procent. Beräkningar som innebär överlappningar av utsläppskakan med konsekvensen att en sammanställning snabbt når 100 procent, långt innan alla sektorer och utsläppskällor nämnts.

Något som dessutom skuggar debatten är de symbolfrågor som ofta får representera klimatpåverkan. Tydligast av alla så klart flyget, som för svenskarna motsvarar lika stora utsläpp som inrikestrafiken. På global nivå står flyget för ungefär 2-6 procent av klimatpåverkan, beroende på höghöjdseffekten. Samtidigt är nu utsläppen från världens serverhallar, och indirekt vårt dagliga nätsurfande, uppe på samma nivåer som det globala flyget. I princip utan att användas som slagträ av klimatdebattörer. Lika tyst har det varit kring frågan om barnafödande och klimatpåverkan, som efter en ledartext i Dagens Nyheter fick en kortlivad tid i debattljuset.

Nu under sensommaren kom ytterligare en knorr på skuldbördan, med fokus på vilka åtgärder som leder till de största utsläppsminskningarna. Viktigast av allt uppges det vara att fasa ut gamla kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar. En så pass oväntad åtgärd att det till och med överraskade forskarna bakom projektet ”Project Drawdown”, som rankar världens 80 viktigaste klimatåtgärder. Anledningen är att befintliga kylanläggningar till stor del innehåller HFC, fluorerade kolväten, som har en hög klimatpåverkan.

Även om de huvudsakliga utsläppskällorna är kända sedan länge måste debatten kontinuerligt nyanseras, förtydligas och uppdateras. Risken är annars att vi fastnar i inkörda och förlegade resonemang, istället för att föra utvecklingen framåt.

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet