Landskapsmålaren Anders Ståhl: ”De senaste åren har det skett stora förändringar i naturen”

Landskapsmålaren Anders Ståhl tillbringar mycket tid i naturen. Under de senaste åren har han märkt att flera arter försvunnit eller blivit allt mer sällsynta. För Aktuellt Hållbarhet berättar han om sina observationer.

Foto: Privat

Hur kommer det sig att du intresserar dig för naturen?
– Jag har alltid gillat att vara i naturen. Som tonåring gick jag med i en av Sveriges största fågelklubbar där det fanns många fantastiskt kunniga människor. Till än början intresserade jag mig mest för fåglar och insekter. Sedan blev det mer skog och rovdjur, framförallt varg. Som landskapsmålare försöker jag hålla liv i den gamla traditionen friluftsmåleri, alltså att man tar med sitt staffli ut i naturen och målar på plats. Jag anordnar också kurser i det. Det är ett speciellt sätt att måla, det kräver att man är snabb, mobil och har koll på sin utrustning. Här finns en massa gammal kunskap som håller på att falla i glömska.

Hur har du märkt att naturen har förändrats under de senaste åren?
– Som konstnär blir man ju väldigt observant. Jag reagerar tidigare på förändringar än många av mina kamrater. Jag har sett stora förändringar, inte minst i skogen och naturlandskapet. Man har ju tagit bort gammal skog som borde få växa, och där det borde vara öppet låter man det växa igen eller planterar skog. I de här miljöerna tappar vi arter väldigt snabbt. Bara under de senaste 2-3 åren har jag märkt av en markant minskning av insekter på våren. De är inte där längre. Vilka lever på insekter? Jo, fåglar. Här finns också arter som svajar. Under de senaste åren har vi till exempel inte några Tornseglare på vår släktgård. De har bott under takpannorna så länge någon av oss som bott där kan minnas. Men nu är de plötsligt borta. Jag ser inte heller några ödlor i stenmuren. Hela min uppväxt tittade man på ödlor i muren och nu är de borta. Det kommer flera signaler som visar att det är en förändring på gång.

Vad kan du och andra naturintresserade göra åt det här?
– Det här är något som beslutsfattarna måste ta tag i. De måste börja snappa upp signalerna och sedan måste man forska mer på det här, forskningen måste få mer resurser. När det gäller allmänheten är det ju viktigt att man försöker föra upp frågorna på agendan och organisera sig på olika sätt. Rent konkret kan man försöka sätta upp insektsholkar och om man har gammal ängsmark kan man se till att försöka hålla dem öppen. Men vad som kan påverka de stora systemen är kanske bortom vår räckvidd. Tyvärr tycker jag mig märka av en förändrad attityd bland människor. Inställningen är brutalare och det finns en hånfullhet mot de som bryr sig. Det har blivit en uppdelning mellan de som vill värna om vår natur och de som inte tycker att det är viktigt.