Låt besöksnäringen ta större ansvar för bättre inkludering

Trots att besöksnäringen är en av landets snabbaste växande branscher får företagen lite hjälp med att anställa nyanlända. Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare, skriver företrädare för besöksnäringen.

Restaurangbranschen är den enda sektorn inom besöksnäringen där det skapats snabbspår för nyanlända, skriver företrädare för besöksnäringen. Foto: Pixabay

Ungdomsarbetslösheten är rekordlåg och inom alltfler sektorer råder det brist på folk. Men för de nyanlända ser situationen mörkare ut; här är arbetslösheten hög och vi riskerar ett långvarigt utanförskap. Besöksnäringen vill ta ett större ansvar; vi har både behov och vilja att anställa fler än någonsin förut, gärna många nyanlända. Men för att det ska ske måste hindren på arbetsmarknaden undanröjas.

Nyligen samlades representanter från svensk besöksnäring på BarCamp på Djurgården i Stockholm för att samtala om de gemensamma möjligheter och utmaningar som branschen står inför inom hållbarhetsområdet. Ett tema som blev en tydlig tonsättare för de två dagarna var önskemålet att bättre integrera nyanlända. Det blev uppenbart att besöksnäringen vill vara en del av att hålla ihop landet, bidra till att minska klyftorna och undvika att vi får ett långvarigt eller permanent utanförskap för nyanlända. Besöksnäringens välkomnande och öppna attityd går igen i hur vi ser på de som nyligen kommit till Sverige – allt annat går emot näringens själva essens.

Besöksnäringen är den snabbast växande basnäringen i Sverige och med det en viktig jobbmotor – 20 procent av alla nya jobb i Sverige åren 2007–2015 skapades inom besöksnäringen, som också har en historik av att vara en första arbetsplats. Vi vet hur viktigt detta första jobb är; det är så man kommer in i samhället, får erfarenheter, kontakter och en kontext att bygga på.

Besöksnäringen är också till sin natur internationell. Våra gäster kommer från hela världen och det gör också vi som jobbar här. Över 37 procent av alla som är sysselsatta i besöksnäringen är födda utomlands och 6 av 10 företag drivs av människor som är födda i ett annat land. Det är betydligt högre andelar än i någon annan bransch. Dessutom är nästan 30 procent av oss under 25 år. Branschen har låga trösklar för de som vill starta eget, för de med medhavd yrkeserfarenhet och för dem som söker ett instegsjobb. Allt detta är en tillgång för branschen och en förutsättning för dess tillväxt och utveckling.

Vi ser att arbetskraftsintensiva sektorer har en särskilt viktig roll i att hantera en fungerande och effektiv inkludering. I takt med att automatiseringen ökar, minskar efterfrågan på arbetskraft i tillverkningsindustrin. Därmed blir servicesektorn alltmer nyckeln till att ge möjlighet för hitflyttade att använda sin förmåga, kunskap och vilja för att hitta sysselsättning.

För att kunna fortsätta på den inslagna vägen och för att kunna nå regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet, behöver vi öka samhällets kapacitet att inkludera våra nya medborgare som flytt eller flyttat hit. Nu gäller det för Arbetsförmedlingen och regeringen att tillsammans med besöksnäringen underlätta för de nyanlända att komma i arbete – och i besöksnäringen finns många uppenbara ingångar.

Besöksnäringen har varit starkt pådrivande för att få snabbspår för nyanlända till sektorer med brist på folk, men det enda vi hittills fått inom sektorer som rört oss är för kockar. Logiken från Arbetsförmedlingen verkar ha varit enkel: Den som exempelvis i Syrien lagat meze från Mellanöstern kan rimligen göra det också i Sverige. Men hittills är resultaten inte tillfredsställande; byråkratin är omfattande och långt färre har kommit ut på arbetsmarknaden än vad vi hade förväntat och förberett oss för. Dessutom är avgränsningen alltför snäv; besöksnäringens behov av arbetskraft är mycket bredare än bara kockar och inom många områden skulle språkkunskaper, kulturella insikter och mycket annan kunskap som nyanlända besitter göra vår näring mer konkurrenskraftig vilket i sin tur skapar ökade skatteintäkter och ytterligare möjligheter att anställa.

Det är hög tid att hitta ett väl fungerande arbetssätt för att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Vi förväntar oss betydligt högre prioritet och draghjälp från berörda instanser i framtiden och uppmanar regeringen att se över hur Arbetsförmedlingen arbetar med snabbspåren.

Som en av Sveriges snabbast växande branscher vill besöksnäringen välkomna nyanlända i lika hög grad som vi välkomnar våra gäster. Men vi kan inte undanröja hindren på egen hand; regeringen och arbetsförmedlingen måste vara med.

Simone Wenzel, Biosfärområde Blekinge Arkipelag

Erik Huss, Husstainability

Mattias Goldmann, Fores

Katarina Thorstensson, Göteborg&Co

Andreas Olsen, Hotell Kristina

Björn Johannessen, Karlstad CCC

Camilla Zedendahl, Kungl. Djurgårdens Intressenter och Green Meeting Industry Council

Kristin Lundén, Münchenbryggeriet

Cathrine Dehli, Nordic Choice Hotels

Richard Lindberg, One Planet Rating AB

Carin Broryd, Parks and Resorts

Louise Gustafsson, Rezidor Hotel Group AB

Lotta Boman Sigtunahöjden, Hotel & Conference

Karin Assarsson, Sigtunastiftelsen

Maud Ån, SITE II Projekt

Jan Peter Bergkvist, SleepWell AB

Anna Hegethorn, Smålands Turism AB

Tin-Tin Jersild, Stiftelsen Rosendals Trädgard

Stefan Johansson, Strömma Turism & Sjöfart AB

Petra Löfås, Svenska Mässan & Gothia Towers

Sylvia Nylin, Svenska Möten

Jens Johansson, U&We

Julia Senninger, U&We

Lotta Zacke, Uppsala Konsert & Kongress

Cecilia Fjellman, Visit Värmland

Joakim Ritzén, Visit Linköping