”Låt inte klimatinsatser kränka mänskliga rättigheter”

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I omställningen till en fossilsnål ekonomi måste hänsyn tas till sociala frågor och mänskliga rättigheter, skriver Fredric Nyström på Öhman Fonder.

Sockerrör odlas bland annat i Brasilien för att producera biobränsle. Tillverkning av biobränslen kan ha negativ påverkan på mänskliga rättigheter, skriver debattören. Foto: Mostphotos

I dag för 70 år sedan, 10 december 1948, antog FN:s generalförsamling deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Som en följd av klimatförändringarna hotas nu rättigheterna av konflikter, svält och förstörda försörjningsmöjligheter genom extrema värme- och väderhändelser, ökad havsnivå och teknologiska och socioekonomiska förändringar.

Samtidigt som 70-åringen uppmärksammas internationellt pågår det internationella klimatmötet i Katowice i Polen, där avgörande beslut måste tas för att länderna ska leva upp till sina åtaganden att stoppa den globala uppvärmningen. Men klimatförändringarna är inte enbart en miljöfråga. Vill vi uppnå målen på den relativt korta tid vi har på oss så måste vi beakta mänskliga rättigheter och socioekonomiska konsekvenser i större grad än i dag.

Klimatförändringarna och de mänskliga rättigheterna är oskiljaktiga och tätt sammankopplade. Klimatförändringarna kommer att ha en djupgående inverkan på de mänskliga rättigheterna för miljontals människor över hela världen. Det är inte bara en abstrakt, framtida risk. Klimatförändringar bidrar redan nu till torka, degradering av ekosystemet och brist på livsmedel över hela världen och vissa regioner drabbas hårdare än andra. Dessa effekter, kombinerade med direkta skador på människor, egendom och fysisk infrastruktur, utgör allvarliga hot mot mänskliga rättigheter över hela världen och tvingar människor från sina hem.

Även själva insatserna för att minska klimatpåverkan kan ha negativ inverkan på grundläggande mänskliga rättigheter. Det finns dokumenterade fall då utbyggnad av vattenkraft- och biobränsleprojekt som delvis genomförts för att minska utsläppen av växthusgaser, har resulterat i kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det finns också stor risk för kränkningar som följd av omfattande förflyttningar orsakade av infrastrukturprojekt eller vid ofrivillig flytt på grund av klimatförändringar.

Beräkningar visar tydligt att vinsterna med en aktiv omställning till en motståndskraftig ekonomi som är oberoende av fossila bränslen vida överstiger kostnaderna. En snabb omställning innebär lägre mänskliga och ekonomiska kostnader jämfört med att vänta och agera senare. Rätt hanterad ökar en snabb omställning tillväxten, skapar nya jobb och minskar ojämlikheter. ILO har beräknat att insatserna för att nå Parisavtalet skulle generera 24 miljoner nya jobb inom klimatvänlig teknik samtidigt som sex miljoner jobb skulle gå förlorade i fossilberoende verksamheter, det ger alltså 16 miljoner nya jobb netto. Sekretariatet för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) har identifierat mer än en miljard arbetstillfällen som kommer att påverkas av klimatförändringarna – inom jordbruk, tillverkningsindustri, byggnation, transport och energi. Hanteras inte de betydande omställningsriskerna kan det resultera i att tillgångar blir värdelösa, så kallade stranded assets och kanske samma sak med arbetstagare, stranded workers.

När världens länder enades om klimatmålen i Paris 2015 slog man samtidigt fast att omställningen måste ske rättvist – ”just transition”. Filosofin bakom en rättvis omställning handlar om att vidga perspektivet och beakta socioekonomiska konsekvenser som följer med en övergång till en fossilfri ekonomi. För investerare handlar det om att få ökad förståelse för systemrisker, identifiera värdedrivare och leva upp till vårt ansvar som förvaltare. När investerare anammar filosofin säkerställs att vi lever upp till våra skyldigheter att respektera de mänskliga rättigheterna (vilka inkluderar ILOs arbetsrättsliga kärnkonventioner, FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag). Vi manifesterar också vårt engagemang för de globala hållbarhetsmålen. I oktober ställde Öhman sig bakom det internationella initiativet ”Statement of Investor Commitment to Support a just transition on Climate Change”. Vi uppmanar fler svenska investerare att ställa sig bakom initiativet.

Det är viktigt att världen, som strävar efter att ta itu med klimatförändringarna, gör detta med full respekt för de mänskliga rättigheterna. Hanterar vi den sociala dimensionen av övergången till en klimatvänlig ekonomi leder det till lägre investeringsrisker, högre ekonomisk aktivitet och större möjlighet att nå klimatmålen. Grattis, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna på 70-årsdagen. Må du leva länge än!

Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar, Öhman Fonder