Matproducenter – använd ny livsmedelsmärkning

DEBATT LIVSMEDEL Var tredje svensk kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Men tack vare nya regler för datummärkning kan livsmedelsproducenter hjälpa konsumenterna att slänga mindre mat. Nu bör alla livsmedelsproducenter komplettera sin vanliga bäst före-märkning med den nya frivilliga märkningen, skriver Matsmarts vd Karl Andersson.

Matsmarts vd Karl Andersson vill se kompletterad datuminformation på maten. Foto: Matsmart

I Sverige slängs 1,3 miljoner ton mat varje år, enligt Naturvårdsverket. Att producera den mängden mat innebär utsläpp av 2 miljoner ton koldioxid, motsvarande 3 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Hushållen står för 55 procent av matsvinnet, motsvarande 74 kilo per person och år.

Den mat vi slänger är ett stort slöseri som alltså ger upphov till helt onödiga klimatpåverkande utsläpp. Att slänga mindre mat kräver inte besvärliga beteendeförändringar. Den största skillnaden är att vi får mer pengar över i plånboken.

En starkt bidragande orsak till att vi slänger så mycket mat är okunskap. Var tredje svensk vet inte skillnaden mellan de olika datummärkningarna ”bäst före” respektive ”sista förbrukningsdag”. Det visar en Sifoundersökning som Matsmart låtit göra.

Men bäst före betyder inte att en flaska olivolja eller en burk krossade tomater ska kastas för att

måndag blir tisdag och datumet passerats. Faktum är att de flesta varorna kan ätas i veckor, månader och till och med år efter passerat slutdatum.

Tyvärr litar vi allt mindre på våra sinnen. I stället slänger vi mat med passerat bäst före-datum, även om den både luktar och smakar bra. Men bäst före-datumet är bara producentens garanti för att en vara håller exakt samma kvalitet som vid tillverkningstillfället.

Däremot livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses inte säkra att konsumera efter att datumet har passerats, och får då varken säljas eller ges bort. Märkningen ”sista förbrukningsdag” gäller känsliga varor som köttfärs, fisk och skaldjur.

Det är viktigt att kunna skilja på de här märkningarna, och det finns det en hel del svenskar som kan. Vi på Matsmart säljer mat till rabatterade priser med leverans över hela Sverige. Under 2017 sålde vi totalt 2 022 ton mat i Sverige som annars hade slängts, bland annat på grund av kort eller utgånget bäst före-datum.

Nyligen gjorde Livsmedelsverket det möjligt för livsmedelsproducenter att komplettera datummärkningen på färdigförpackade livsmedel. Den nya informationen från myndigheten innebär att producenterna har möjlighet att skriva ”Men inte dålig efter” på raden under ”Bäst före”.

Det är ett bra initiativ som kan öka kunskapen bland konsumenter om vad bäst före betyder, och därmed minska matsvinnet.

I Norge finns liknande regler och där har de redan börjat praktiseras, bland annat av ett mejeri. Om producenter i Sverige följer efter kan kunskapen om datummärkningens betydelse öka, och vi konsumenter kan börja använda våra sinnen igen: Luktar, smakar och ser maten okej ut? I så fall är den också okej att äta.

Vi uppmanar därför alla livsmedelsproducenter att komplettera sin vanliga bäst före-märkning med den nya frivilliga märkningen. Det skulle öka datumsmartheten och kunskapen om vad datummärkning egentligen betyder – och därmed minska matsvinnet och vår klimatpåverkan.

Karl Andersson, vd Matsmart