Mer hållbarhetsprat än verkstad hos svenska storbolag

Svenska storbolag är fortsatt bättre på att kommunicera hållbarhetsambitioner än att leverera resultat i hållbarhetsarbetet. Det står klart när hållbarhetscentret Misum vid Handelshögskolan i Stockholm nu släpper sin tredje upplaga av forskningsrapporten “Walk the talk”.

Rapportförfattarna Martina Kaplanová, Lin Lerpold och Ylva Forsberg. Foto: Jon Röhne

Av 95 undersökta bolag på Nasdaq OMX Large Cap kommunicerar 84 bolag mer om hållbarhetsambitioner än om vilka mål de uppnått. Bara sju bolag levererar mer hållbarhetsresultat än vad de pratar om sitt hållbarhetsarbetet. Det visar rapporten ”Walk the talk” som hållbarhetscentret Misum vid Handelshögskolan i Stockholm släpper för tredje gången.

Walk the talk har producerats vart annat år sedan 2015. Sedan dess har bolagens kommunikation kring hållbarhet ökat kraftigt. Ökningen verkar dock ha planat ut då ökningen var större mellan åren 2015-2017 än mellan åren 2017-2019.
– Rapporten visar att företagsansvar och hållbarhet nu finns med i retoriken hos företagens högsta ledning. Hållbarhet är i dag tydligt integrerat i många företags affärsmodeller och strategier, säger Lin Lerpold, docent och forskare vid Misum, till Aktuell Hållbarhet.

Den data Misum tagit fram visar att antalet hållbarhetschefer i ledningsgruppen minskat hos de största företagen sedan 2017. Det här kan enligt Lin Lerpold tolkas på två sätt. Antingen som att hållbarhetsfrågan nedprioriterats eller som att hållbarhetsfrågan nu integrerats bättre i bolaget.
En positiv trend i rapporten är att fler företag rapporterar mål som är mätbara och går att följa upp. Samtidigt konstaterar Lin Lerpold att många mål fortfarande är väldigt kortsiktiga. En majoritet av de mål som svenska bolag satt sträcker sig bara till 2020.

Ett fåtal bolag som H&M, Holmen och Billerud Korsnäs har dock satt långsiktiga klimatmål till år 2040 eller senare. Klimatmål tycks också vara de mål som företag har lättast att kommunicera långsiktigt.
– Flera av de mål som är riktigt långsiktiga handlar om att bli klimatneutrala. Något bolag har också satt mål om klimatneutralitet relativt snart i tiden. De företag som har långsiktiga mål har sällan mer än ett eller kanske två mål som är satta längre bort än 2030, säger Ylva Forsberg, en av rapportförfattarna och student vid Handelshögskolan.

Lin Lerpold och rapportförfattarna Ylva Forsberg och Martina Kaplanová berättar att sektorsindelningen i rapporten bygger på den sektorsindelning som Nasdaq använder. Ett problem med sektorsindelningen är att hållbarhetsarbetet i olika branscher i samma sektor kan se väldigt annorlunda ut.
– Ett exempel är sektorn ”consumer services” där bolag som H&M och Axfood finns tillsammans med en rad nya gaming-bolag. Gaming-bolagen drar ner medelvärdet för sektorn rejält. Gamingföretagen är överlag jättedåliga på hållbarhetsarbete, säger Lin Lerpold.

En sektor som enligt rapportförfattarna förbättrat både hållbarhetskommunikationen och hållbarhetsarbetet är finanssektorn.
– Finansbranschen har lyft sig rejät. Det är en stor grupp och vi har delat upp den i investment, banker och real estate. Alla grupperna är bra på att kommunicera, men bankerna är bäst på att visa tydliga resultat.

Det bolag som ät bäst bland bankerna i ”Walk the talk” är Nordea. Anders Langworth, tillförordnad hållbarhetschef på Nordea, anser att ett tydligt och uttalat stöd från ledningen, fokus på branschöverskridande samarbeten och en kontinuerlig dialog med Nordeas affärsområden är tre faktorer som gör Nordeas hållbarhetsarbete effektivt och framgångsrikt.
– Att våra hållbarhetsexperter för en kontinuerlig dialog med affärsområdena bidrar till ökad förståelse för vad våra kunder efterfrågar och bidrar till ett hållbarhetsengagemang hos rådgivarna. Många frågar sig fortfarande varför en bank ska engagera sig i hållbarhet, så det finns ett behov av att förklara den potential som banker och andra finansiella aktörer har, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Lin Lerpold säger att det är roligt att se att bankerna nu verkligen börjat se betydelsen av sin indirekta påverkan.
– Banker har inte en direkt påverkan på samma sätt som till exempel Billerud Korsnäs. Men nu börjar bankerna förstå att också de har en påverkan, om än indirekt. Det är positivt.

Lin Lerpold har varit med sedan starten av rapportserien Walk the talk och den som skapat rapporteringskonceptet. Hon säger att det inte råder någon tvekan om att bolagen i dag både pratar mer och levererar mer inom hållbarhetsområdet. Och hon konstaterar också att både prat och handling behövs för att företagen ska kunna bidra till en hållbar utveckling.
– Generellt har alla bolag lyft sig både på ”prat” och ”gå”-sidan. Det är viktigt att förstå att vår rapport har ett representativt perspektiv, det vill säga att vi förutsätter att det går att säga något om vad bolagen faktiskt gör. På senare tid har det diskuterats mycket om vad som ska komma först, prat eller handling, och om bolag så att säga måste ”walk to talk”. Prat och handling sker ju samtidigt. Vissa bolag har som strategi att först göra något och sedan berätta om det. Andra företag har som strategi att berätta om något bolaget ska göra för att sedan göra det. På så sätt kan bolaget sätta press på sig självt att verkligen leverera.

Läs “Walk the talk 2019”