Mera el – moderaternas svar på klimatutmaningen

För moderaterna och Ulf Kristersson är klimatet en fråga om teknik.

Foto: Jon Röhne

Lite mer el, elbilar och el till industriella processer, kryddat med ny kärnkraft, så är saken klar. Under tiden ska Sverige syssla med för moderaterna betydligt viktigare saker som att bekämpa gängvåld, hederskultur och kräva bättre språkkunskaper för att bli svensk. Det fick 3 600 personer höra som var på plats när moderatledaren Ulf Kristersson höll sitt Almedalstal.

Ulf Kristersson höll på måndagen ett tal fullt av klassisk moderat politik. Det var mycket om värderingar och om vad som krävs för att få vara svensk. Det handlade om att hårdare tag från statens sida är det enda sättet att stoppa våldet i förorterna, lära nyanlända svenska och integrera en halv miljon nyanlända som kommit till Sverige de senaste 15 åren.

Men i ett land där endast två-tre procent tvivlar på att klimatförändringarna är människors verk och oron för framtiden är stor på grund av just detta går det inte att låta bli att förhålla sig till klimatet. Ulf Kristersson och Moderaterna har ett svar, och det är el.

Industrins processer ska elektrifieras och transporterna ska elektrifieras och det ska ske med mer förnyelsebar energi och med mer kärnkraft, sedan är den saken ur vägen. Och här raljerar Ulf Kristersson gärna om sina politiska motståndare. De beskrivs som verklighetsfrånvända med en ineffektiv symbolpolitik, exemplifierad av elcyklepremie och klimatångestterapi.

Den sittande regeringen får skulden för en i årtionden eftersatt omsorg om elnät och annan infrastruktur som mycket riktigt just nu riskerar elbrist för industrier och städer.
”Sverige har plötsligt företag som inte vågar växa – för det saknar tillgången på el, alltså elektricitet”, förtydligar han retoriskt och tycks mena att mer el är lösningen på klimatproblemet.

Vad denna politik i övrig innehåller framkommer inte i det här årets moderata Almedalstal. Här lyfts inte tidsaspekten fram, att lösningarna krävs i morgon snarare än om 10-20 år då vågade projekt med en elektrifierad stålindustri möjligen kan vara verklighet och då det kanske finns något som kan kallas den fjärde generationens kärnkraft, som i så fall ska projekteras, finansieras, miljöprövas och byggas. Här lyfts inte heller frågor om energieffektivitet, behovet av ändrade konsumtionsmönster eller en mer cirkulär ekonomi.

Däremot flörtar Ulf Kristersson med det så kallade bensinupproret.
”Ska hela Sverige leva, så måste man också kunna bo och jobba över hela Sverige. Då kan man inte straffbeskatta dem som bor utanför tunnelbanenätet och återinföra den bensinskattehöjning som vi tog bort i höstas”.
Slut på den flörten, men vad kommer sedan? Stöder Ulf Kristersson bensinupprorets krav på 12 kronor litern, och är det i så fall den klimatpolitik som ska ersätta den nuvarande som enligt Ulf Kristersson inte håller måttet och som får utsläppen att öka?

Det fick vi inte veta i det här talet.