Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag02.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Avfall

”Skatt på export av avfallsbehandlingstjänster styr fel”

Publicerad: 27 Oktober 2016, 04:19

DEBATT Om energiåtervinning av utländskt avfall beläggs med skatt i Sverige skulle det sannolikt leda till ökad global klimatpåverkan, skriver Klas Gustafsson, vice vd för Tekniska verken.


Ämnen i artikeln:

Klas GustafssonTekniska verken

I juni tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av skatt på energiåtervinning av avfall. Detta motiveras bland annat med att en sådan skatt skulle kunna leda till ökad materialåtervinning.

Detta vore naturligtvis positivt ur såväl klimat-som resurssynpunkt, men då måste skatten ge styreffekt hos rätt aktörer. Om energiåtervinning av utländskt avfall beläggs med skatt i Sverige skulle det sannolikt leda till ökad global klimatpåverkan samtidigt som benen skulle slås undan för svensk export av avfallsbehandlingstjänster.

På avfallsområdet görs de största miljövinsterna genom att undvika deponering, det vill säga minska mängden avfall som slängs på soptipp. Deponier läcker metangas som har betydligt större klimatpåverkan än koldioxid. Tyvärr deponeras fortfarande en stor del av avfallet inom EU. Det beror bland annat på att lämpliga återvinningssystem saknas samt att det ännu inte finns teknik för att effektivt återanvända och materialåtervinna vissa avfallsfraktioner som exempelvis hygienprodukter och returträ. Sådant avfall går under benämningen restavfall.

Jämfört med deponering är energiåtervinning av restavfall en mycket klimateffektiv behandlingsmetod. Utsläppen från deponierna undviks samtidigt som vi får el och värme som annars skulle behövts produceras med andra resurser. Även om vi skulle mångdubbla mängden avfall som materialåtervinns i Europa skulle det inom en överskådlig framtid fortfarande finnas enorma mängder kvar som utan energiåtervinning skulle gå till deponi. Därför kommer energiåtervinning vara en nödvändig del av vårt avfallshanteringssystem under många år framöver.

Genom vårt värmebehov, våra effektiva kraftvärmeverk och våra fjärrvärmenät har Sverige unika förutsättningar att nyttiggöra energiinnehållet i restavfall. Därför har vi blivit en viktig aktör på den internationella marknaden för avfallsbehandlingstjänster.

Enligt beräkningar av konsultföretaget Profu ger Tekniska verkens energiåtervinning av brittiskt avfall en negativ nettoklimatpåverkan på närmare 400 kilo koldioxid per importerat ton avfall. Få anläggningar utanför Sverige kan uppvisa liknande resultat. Energiåtervinning av avfall är såväl ekonomiskt som miljömässigt en svensk exportsuccé!

Trots energiåtervinningens nytta måste vi alltid sträva efter att använda än mer klimateffektiva metoder högre upp i avfallshierarkin. Om en skatt gjorde energiåtervinning av svenskt avfall dyrare skulle det kanske främja andra behandlingsmetoder, exempelvis ökad återanvändning. Detta då det är osannolikt att svenskt avfall skulle skeppas utomlands för energiåtervinning i ljuset av närheten till våra effektiva kraftvärmeverk.

När det gäller utländskt avfall skulle utfallet bli annorlunda. En svensk skatt på energiåtervinning av detta avfall skulle få de internationella avfallsaktörerna att vända sina blickar mot andra länder som kan erbjuda billigare, men betydligt mindre klimateffektiv energiåtervinning. Kanske blir det till och med lönsammare att deponera avfallet och betala de straffavgifter som i dag tillämpas i många länder? Detta skulle leda till ökad global klimatpåverkan vilket är motsatsen till regeringens intentioner med en eventuell energiåtervinningsskatt.

Därför är det oerhört viktigt att regeringen inte lägger en skatt på energiåtervinning av utländskt avfall i Sverige utan låter svenska energiåtervinningsföretag bibehålla sina naturliga konkurrensfördelar gentemot utländska konkurrenter. Det skulle ge verklig klimatnytta!

Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.