Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Avfall

Svårt få bukt med bolagens brandfarliga avfallslagring

Publicerad: 15 December 2014, 10:57

Energi- och återvinningsbolag slarvar med avfallslagringen och använder metoder som dömdes ut för 20 år sedan. Konsekvensen blir ett stort antal okontrollerade bränder som släpper ut stora mängder farliga ämnen. Nu efterlyser en professor straffavgifter för att stävja slarvet.


Ämnen i artikeln:

Miljöaktuellt

Enligt en doktorsavhandling har antalet bränder i soplager stigit markant under 2000-talet. Den största ökningen skedde när deponiförbudet på brännbart och organiskt material trädde i kraft, för ungefär tio år sedan. Sedan 2008 verkar antalet bränder ha stabiliserat sig kring 50–60 per år, eller till och med minskat något. Forskarna är inte helt överens om hur statistiken ska tolkas, men problemet med alldeles för många bränder kvarstår.

– Det här är den vidrigaste formen av förbränning, för det sker inte under kontrollerade former. I avfallspannan eldas med rätt temperatur i kombination med avancerad rökgasrening, men här släpps det ut stora mängder dioxiner och andra farliga ämnen rakt ut i naturen, säger William Hogland, professor i miljöteknik vid Linnéuniversitetet, till Miljöaktuellt.

Anläggningarnas oförutsedda utsläpp från brandhärdar regleras inte av domstolarnas miljötillstånd. Även om ingen exakt har kunnat kvantifiera utsläppen finns det forskare som misstänker att en stor brand kan släppa ut mer miljögifter än alla avfallspannor i Sverige gör under ett helt år.

– Tyvärr finns det inga straffavgifter idag. När bolagen slarvar så mycket med sin lagring att det orsakar en brand som skadar människor, speciellt astmatiker, och sprider gifter i vår miljö, då borde det självklart få ekonomiska konsekvenser, säger William Hogland.

Att se hur energi- och återvinningsbolag återupptar gamla lagringsmetoder som han dömde ut i sin forskning i början på 1990-talet gör honom frustrerad. Det organiska avfallet måste sorteras ut, högarna får inte vara för stora eller för kompakta. Det bästa är att plasta in avfallet i balar, men det kostar någon hundralapp per ton, något som vissa bolag inte anser sig ha råd med. Ett annat alternativ är att sortera avfallet i olika högar, som skiljs åt med betongväggar.

Kan du namnge något bolag som slarvar med lagringen?
– Nej det vill jag inte. Som forskare är jag tacksam över att bolagen vill berätta om sin verksamhet för mig. Jag lyfter hellre fram positiva exempel som Telge. De har under flera år arrangerat utbildningar för sin personal och köpt egen släckningsutrustning, säger William Hogland.

Läs artikeln i sin helhet i Miljöaktuellt nr 10.

Jesper Gunnarsson

Ämnen i artikeln:

Miljöaktuellt

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.