torsdag2 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Biologisk mångfald

Avtal om ramverk för biologisk mångfald klart

Publicerad: 19 december 2022, 09:31

Ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald är klart.

Foto: Julian Haber / Flickr, alexxx1981/ Getty images

Klockan 9.40 på måndagen svensk tid kom beskedet att en överenskommelse nåtts på FN-mötet om biologisk mångfald i Montreal, Cop 15. Här är vad avtalet innebär för såväl stater som bolag och finansiella institutioner.

Ämnen i artikeln:

BiodiversitetFnMiljöpolitik

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se


Texten uppdaterad

I vad som av FN rubriceras som en milstolpe har parterna till konventionen om biologisk mångfald på morgonen svensk tid enats om ett nytt, globalt ramavtal för biologisk mångfald, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, GBF. Avtalet innehåller 23 åtgärdsmål till 2030 och fyra globala mål till 2050.

Många 2030-mål

Enligt avtalet ska bland annat följande åtgärdsmål vara uppnådda år 2030:

30 procent av jordens landområden, havsområden och inlandsvatten ska ha ett effektivt skydd och en effektiv skötsel till 2030. Naturrestaurering ska också ha genomförts eller ha inletts för 30 procent av skadade ekosystem på land, i inlandsvatten och vid kusterna. Förlusten av områden som är viktiga för biologisk mångfald, inklusive områden med stor ekologisk integritet, ska ha minskat till nära noll.

Offentliga subventioner minskar med 500 miljarder USD räknat på årsbasis. Samtidigt ska positiva incitament skalas upp för naturskydd och hållbart brukande.

Stora, transnationella bolag och finansiella institutioner ska omfattas av krav på att övervaka, bedöma och på ett transparent sätt rapportera om sina risker, beroenden och sin påverkan på biologisk mångfald i sina verksamheter, sin råvaruförsörjning och sina leveranskedjor och portföljer.

Utvecklade länder ska bidra med minst 20 miljarder USD per år till 2025 i finansiering till fattigare länder, särskilt utvecklingsländer, de så kallade minst utvecklade länderna (LDC), små önationer samt övergångsekonomier. Till 2030 ska de bidra med minst 30 miljarder USD per år.

Matsvinnet ska minska med hälften. Överkonsumtion och avfall ska minskas avsevärt. 

Spridning av prioriterade invasiva arter ska helt undvikas, och spridning av övriga invasiva arter ska halveras. På öar och andra prioriterade områden ska invasiva arter utrotas eller kontrolleras.

Övergödning och risken med bekämpningsmedel och farliga kemikalier ska halveras.

En överenskommelse har också nåtts om hur intäkterna som kommer från genetisk information, så kallad digital sekvensinformation, DSI, ska delas rättvist mellan ursprungsländerna och användarna. För ändamålet ska en fond etableras, som ska klubbas vid nästa partsmöte Cop 26 år 2024. De som nyttjar sådan information är bland andra läkemedelsföretag, växtförädlingsföretag, artdatabanker och de som övervakar spridningen av invasiva arter.

Inom naturskyddet ska särskilt fokus ska läggas på områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald, ekosystemens funktion och ekosystemtjänster. Ramverket prioriterar ekologiskt representativa, väl förbundna och rättvist styrda system av skyddade områden som ligger under ett effektivt områdesbaserat skydd. Det erkänner också urfolks och traditionella territorier och brukningsmetoder. I dag omfattas 17 procent av landområden och 10 procent av havsområden av skydd.

Uppföljning som Paris-avtalet

Enligt det nya globala ramverket ska länderna rapportera om sina framsteg mot målen vart femte år. I februari 2026 och i juni 2029 kommer CBD, eller internationella biodiversitetssekretariatet om man så vill, att sammanställa hur det går och hur de globala trenderna ser ut.

Globala mål till 2050

Det nya ramverket om biologisk mångfald har fyra mål till 2050: 

Mål A handlar om att skydda och utöka friska ekosystem, stoppa spridningen av invasiva arter, minska utdöendetakten till en tiondel och bevara den genetiska mångfalden av både vilda och domesticerade djur för att säkra deras anpassningsförmåga.

Mål B gäller hållbart brukande och handlar om att ekosystemtjänster värderas, bevaras eller ökas för att åstadkomma en hållbar utveckling.

Mål C innebär att genetiska resurser och de inkomster som genereras från dem ska delas rättvis mellan ursprungsfolk och lokalbefolkningar och andra parter. Traditionell kunskap ska också skyddas.

Mål D tar sikte på att implementering av ramverket ska fungera bra, vilket är en förutsättning för att målen ska kunna nås. Det handlar om finansiella resurser, kapacitetsuppbyggnad, tekniskt och vetenskapligt samarbete med mera. Bland annat ska det finansiella gapet stängas mellan vad som i dag satsas på biologisk mångfald och vad som faktiskt behövs – 700 miljarder USD per år.

Läs mer

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev