Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Biologisk mångfald

Fredagskommentar: Kartlägg leveranskedjorna – rädda vår livsmiljö

Publicerad: 18 mars 2022, 14:18

Pernilla Strid skriver om det nya ramverket TNFD, som ska hjälpa företag och investerare att rädda den biologiska mångfalden.

Det har blivit smärtsamt uppenbart varifrån en stor del av EU:s fossilutsläpp kommer –nämligen från ryska oligarker. Snart blir det förhoppningsvis lika uppenbart vilka som skövlar naturen. För nu är det nya ramverket TNFD här, skriver Aktuell Hållbarhets Pernilla Strid.


De senaste veckorna har det blivit smärtsamt uppenbart för alla varifrån en stor del av EU:s klimatutsläpp kommer. Nämligen från ryska oligarker bland annat i form av naturgasleveranser till svenska hamnar. Det har också blivit uppenbart hur dopad hela världsekonomin är av de djävulska bränslena från underjorden som, på grund av den absurda miljörabatt de åtnjutit i decennier, nu hotar vår civilisation.

I veckan kom ett nytt ramverk som förhoppningsvis kommer göra det lika smärtsamt uppenbart vilka bolag och investerare som ligger bakom att våra arter och ekosystem fortsätter att utarmas. De ekosystem som är en förutsättning för att vi ska leva, eftersom de ger oss de så kallade ekosystemtjänster som är lika viktiga för oss som ett gästvänligt klimat. Nämligen rent vatten, luft och en jordmån som vi kan odla grödor i, för att nämna några exempel.

Det handlar om den första, så kallade betaversionen av ett helt nytt ramverk, framtaget av Task force on Nature-related Financial Disclosures, TNFD. I arbetsgruppen samverkar marknaden i form av företag och investerare med de globala aktörerna och kunskapsinstitutionerna inom biologisk mångfald. Ramverket anger hur bolagen ska kartlägga och redovisa sin påverkan på – och sitt beroende av – biologisk mångfald och ekosystemtjänster. När bolagen gjort sin hemläxa och förstått vad deras verksamhet har för inverkan är tanken att de ska ställa om sina verksamheter i en mer naturpositiv inriktning. Och att investerare ska skifta sina investeringar till bolag där pengarna gör mindre skada och mera nytta.

”När bolagen gjort sin hemläxa och förstått vad deras verksamhet har för inverkan är tanken att de ska ställa om sina verksamheter”

Upplägget är detsamma som hos föregångaren TCFD, ramverket för finansiell rapportering av klimatrisker som fått stort genomslag globalt och som katalyserat omställning hos företag och investerare. En av finesserna med TCFD har varit det dubbelriktade synsättet, att först kartlägga hur företaget påverkar klimatet genom att släppa ut, och sedan vända på perspektivet och kartlägga hur klimatutsläppen påverkar företaget tillbaka. Hur påverkar det till exempel framtida vinster om bomullsfält där bolaget hämtar sin råvara torkar ut, fabriker förstörs av orkaner eller arbetare inte kan jobba för att deras samhällen har drabbats av översvämningar? Eller att kunder och investerare överger bolaget för att de bygger sin verksamhet på fossil energi?

Men att det ändå blev ett helt nytt ramverk för biologisk mångfald beror på att området är så mycket mer komplicerat. Det gick helt enkelt inte att få in alla frågor i samma ramverk. När det gäller klimatet redovisas påverkan alltid i samma allomfattande enhet: utsläpp av koldioxidekvivalenter till vår gemensamma atmosfär. För naturen handlar det om land, hav, sötvatten och atmosfären. Inom dessa en lång rad olika ekosystem, och på nästa nivå en lång rad arter, som interagerar och skapar ett stort antal ekosystemtjänster.

Enligt TNFD finns det redan ganska gott om data. Men det behövs mer. Den stora skillnaden jämfört med klimatfrågan är dock att datan måste vara platsspecifik. Nu om inte förr måste bolagen verkligen veta var deras leveranskedja ringlar fram. Ett kilo koldioxid är alltid ett kilo koldioxid, oavsett om det kommer från ett kolkraftverk i Kina eller ett avgasrör i Sverige. Men en skövlad hektar är inte detsamma i en skogsplantering i Mora som i en fortfarande intakt naturskog i Amazonas.

”Den stora skillnaden jämfört med klimatfrågan är dock att datan måste vara platsspecifik.”

Samtidigt som ramverket nu publicerats i sin första version pågår FN-förhandlingar om ett nytt ramverk för biologisk mångfald. Ramverket skulle ha varit i kraft redan 2020, nu är förhoppningen att det ska beslutas i höst. Om det blir mål om att 30 procent av naturen ska skyddas så kommer det naturligtvis påverka hur TNFD utformas i sin färdiga version.

Nu krattar tjänstemännen manegen inför politikernas beslut om vad som kallas ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald. Nu är tid för företag att visa att det går att ställa om leveranskedjorna, genom att tillämpa det nya ramverket. För det kommer som vanligt vara företag som både orsakar stor skada på vår planet, och som går före för att göra någonting år det.

Läs mer om TNFD

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.