Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Biologisk mångfald

Fredagskommentar: Nu skapas en ny marknad för naturens rikedomar

Publicerad: 15 januari 2021, 11:19

Det finns en stor potential för privata investeringar som ökar den positiva och minskar den negativa påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vid FN-mötet i Kunming i maj behöver policy tas fram för detta, enligt John Tobin-de la Puente som är medredaktör till en bok om finansiering av biologisk mångfald.

Foto: Neil Palmer/Wikimedia Commons


I århundraden har naturens rikedomar omvandlats till pengar på banken. Nu skapas en omvänd marknad för att skydda de ekosystem vi är beroende av. Men var ska alla pengar komma ifrån?


Det så kallade supermiljöåret är här. Det skulle ha varit 2020 men har skjutits upp på grund av coronapandemin. Dels ska det 26:e partsmötet i klimatkonventionen, COP26, hållas i Glasgow där länderna ska leverera nya nationella bidrag för att komma ikapp med de utsläppsminskningar som krävs för att klara Parisavtalet. Dels ska det 15:e partsmötet i konventionen om biologisk mångfald, COP15, hållas med målet att besluta om ett nytt ramverk efter 2020 för att hejda den pågående massutrotningen av ekosystem och arter. Två avgörande internationella miljökonferenser som måste leverera.

Konferensen om biologisk mångfald planeras att hållas i Kunming, Kina den 17-30 maj. Förväntningarna inför konferensen är stora. Ett förslag är att skydda 30 procent av jordens mark och vatten till 2030, och 50 procent till 2050. Men hur ska det finansieras, och räcker det?

Enligt John Tobin-de la Puente, professor vid Cornell University, fastnar beslutsfattare ofta i tankegångar om att skydda natur med hjälp av offentliga medel. Beslutsfattare måste nu förstå att det inte bara handlar om att skapa nationalparker och naturskyddsområden. Dessutom måste de förstå att det finns stora möjligheter att få fram privat kapital för att stärka naturens tjänster, något som kräver beslut om regler som ger rätt incitament. För utan det här privata kapitalet kommer pengarna inte räcka för att vända den negativa trenden, berättade John Tobin-de la Puente för mig i veckan.

I en ny bok som han är medredaktör till, The Little Book of Investing in Nature, får beslutsfattare som ska till Kunming en genomgång av aktuell kunskap när det gäller finansiering av biologisk mångfald. Allt för att förstå vilken typ av policyutveckling som krävs för att skapa en marknad för natur och ekosystemtjänster. För på samma sätt som handeln med utsläppsrätter gör det möjligt att investera i minskade utsläpp och ökat upptag av koldioxid behöver det nu bli möjligt att investera i minskad negativ påverkan och ökad positiv påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Investeringarna i biologisk mångfald och ekosystemtjänster har enligt boken mer än fördubblats de senaste tio åren till omkring 124-143 miljarder USD per år. Men för att vända utdöendetrenden så att ekosystemen klarar att upprätthålla en växande världsbefolkning krävs det investeringar på omkring 722-967 miljarder USDm per år. Det saknas alltså 598-824 miljarder USD per år.

Så varför skulle privata investerare vilja satsa pengar på att bygga mer natur, snarare än att berika sig själva genom att ta ut naturresurser? 

Ett klassiskt exempel på en lönsam naturinvestering är att staden New York under 90-talet stod inför ett beslut om en stor investering i ett nytt vattenverk för att ge stadens invånare tjänligt dricksvatten. Beräkningar visade att det skulle vara betydligt billigare att köpa in och förvalta skogsmark som filtrerar vattnet naturligt. Och så blev det. I och med beslutet sparade staden inte bara mycket pengar utan dessutom åtnjuter New York-borna i dag bland det bästa dricksvattnet i USA. 

Ett annat klassiskt exempel är ekoturism. Många människor är villiga att betala väldigt mycket för att uppleva orörd natur. Genom ekoturism har till exempel bergsgorillorna i Virungabergen i Rwanda skapat intäkter inte bara för ekoturismföretag utan även för lokalbefolkningen, något som lett till att populationen har återhämtat sig.

Efter klimatkompensation, eller carbon offsets, kommer nu kompensation för biologisk mångfald, biodiversity offsets. Kanske är ett bättre uttryck minskning av negativ påverkan på biologisk mångfald. Till detta räknas både villkor enligt den svenska miljöbalken för att minska miljöpåverkan från miljöfarliga verksamheter och eventuell ekologisk kompensation för den miljöpåverkan som kvarstår. Det är mest rika länder som har sådana här regler. Tillsammans är de värda 6-9 miljarder USD om året, enligt aktuell forskning som redovisas i boken. Ett sätt för fattiga länder att få in pengar till biologisk mångfald är alltså helt enkelt att ställa krav vid exempelvis utvinning.

Några andra kända sätt att ta betalt för biologisk mångfald är bland annat fiskerätter och jakträtter, där pengarna går tillbaka till naturresursen. 

Enligt boken finns det rent allmänt 60 olika slags finansieringsmekanismer för biologisk mångfald och 165 olika specifika mekanismer.

I dag kommer 80-85 procent av finansieringen från offentliga medel. Nationella budgetar och skattemedel bidrar med cirka 75-78 USD årligen, följt av grön infrastruktur på 27 USD och offentligt bistånd på 4-10 USD. Nästa stora finansieringskälla till biologisk mångfald är just kompensation för biologisk mångfald, eller ”biodiversity offsets”, därifrån kommer alltså 6-9 miljarder USD.

Efter detta kommer investeringar i hållbara leveranskedjor, där källan är privat kapital. Dessa investeringar i biologisk mångfald omfattar i dag 6-8 miljarder USD, följt av gröna finansiella produkter som bidrar med 4-6 miljarder USD. Filantropi och naturskydd från privata givare bringar in 2-4 miljarder USD. Sist och minst kommer naturbaserade lösningar och koldioxidmarknader som även ger ett bidrag till biologisk mångfald på cirka 1 miljard USD. 

Ja, ni ser själva, det satsas redan nu mycket pengar på biologisk mångfald som man kanske inte tänker på att klassificera som finansiering av natur och ekosystemtjänster. Nu måste den här marknaden öka kraftigt. Alla idéer är välkomna. Ta med dem till Kunming!

 

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.