Läget för biologiskt mångfald – fortsatt tuffa förhandlingar

Bråk om fåglarna i skogen

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott lade i maj fram ett betänkande där man riktar ett tillkännagivande mot regeringen i den upphettade frågan om artskyddet i skogsbruket. Det är utskottsmajoriteten C, M, KD och SD som kräver att regeringen ska dela upp fågeldirektivet och habitatdirektivet så att ”de strikta bestämmelserna för hotade arter inte omfattar alla vilda fåglar”. De kräver också att staten i stället för skogsägarna ska ha ansvaret att utreda förekomsten av arter. S, V, MP och L har alla reserverat sig mot betänkandet.

Läs mer

Utökad rapportering av biologisk mångfald

Naturvårdsverket redovisar nu för första gången värdefull natur som bevaras utanför det formella områdesskyddet, så kallade ”andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder”, OECM, till EU:s miljömyndighet EEA. Det är som en följd av beslutet om skyddade områden vid partsmötet 2018 under FN-konventionen om biologisk mångfald. Den nya rapporteringen inkluderar även frivilliga naturvårdsavtal som en följd av det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket redovisade i juni 2021.

Den nya rapporteringen inkluderar så här långt vissa områden som skyddats i skogsbruket samt militära övningsområden på Fortifikationsverkets marker. När skogsbrukets OECM-rapportering för första gången finns med är det endast skogsbolaget SCA som valt att ha med områden i rapporteringen. Det handlar enligt Naturvårdsverket om SCA:s frivilliga avsättningar med naturvårdsmål inom så kallade mångfaldsparker.

Kritik mot svenska jordburkplaner

Det var i början av april som EU-kommissionen skickade ett brev med 37 sidor av kritik och synpunkter på Sveriges förslag till nationell jordbruksplan. Störst var kritiken på miljö- och klimatområdet, och kommissionen menar att planen saknar tillräckliga ambitioner för att skydda den biologiska mångfalden, minska utsläppen från boskap och öka kolinlagringen. Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson Maria Gardfjell har ställer den ansvariga ministern till svars som pressat regeringen på de kritiska frågorna.

Kriget i Ukraina sköt upp naturskyddsförslag i EU

På grund av Rysslands invasion i Ukraina har EU-kommissionen beslutat att skjuta upp lagförslag som väntades under mars. Det gäller regler som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald, minska användningen av bekämpningsmedel och återställa naturvärden.

Nu ska förslagen ses över och förmodligen kommer de att presenteras av EU-kommissionen strax före sommaren. Beskedet får blandat mottagande hos de svenska EU-parlamentarikerna och ses som positivt av Centerpartiet.

– Det här är ett klokt beslut. Våra lantbrukare behöver inte mer administration och motstridiga regler. Nu kan vi se över lagförslagen en gång till och fokusera helt på den akuta krisen i lantbruket. Vi ska inte pausa miljölagstiftning i onödan, men det här rör sig bara om några månader, säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), till Aktuell Hållbarhet.

Inge miljöavtal för internationellt vatten

Under ett FN-möte i New York i mars skulle ett internationellt avtal för biologisk mångfald på internationellt vatten, BBNJ, ha blivit klart efter flera års förhandlingar. Det drog dock ut på tiden, så nu planeras ytterligare förhandlingar senare i år.

– Vi kom så långt som det gick att komma i denna förhandlingsomgång. De här förhandlingarna tar lång tid och är väldigt komplicerade. Det är ingen överraskning att vi inte blev klara vid denna runda. Fort och bra funkar inte i en sådan här förhandling, då blir det snarare fort och dåligt, säger Staffan Danielsson, departementssekreterare vid miljödepartementet, till Aktuell Hållbarhet.

Sverige vill värna havsrätten och se till att inte havsrättskonventionen försvagas och stärka miljöskyddet på internationellt vatten och inrätta starkt skyddade områden. Det finns dock länder som är tveksamma.

Ja till EU:s nya miljöprogram

EU-parlamentet har röstat ja till det nya miljöprogrammet som ska sträcka sig fram till år 2030. Bland annat innebär det att EU ska ta fram ett slutdatum för fossila subventioner samt en metodik för att identifiera andra miljöskadliga subventioner.

EU:s åttonde miljöprogram består av sex tematiska prioriteringar, vilka utgörs av minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, minskad resursanvändning, föroreningar, biologisk mångfald samt miljöfotavtrycket kopplat till konsumtion.

”Det åttonde miljöhandlingsprogrammet gör frågan om en ’välfärdsekonomi’ till ett prioriterat mål för 2030. Det blir ledande i EU-lagstiftningen och markerar ett viktigt steg för att gå bort från ett ohållbart fokus på BNP-tillväxt mot det som pandemin har visat oss är det viktigaste av allt: vårt folks och vår planets välbefinnande”, säger den föredragande EU-parlamentarikern Grace O’Sullivan i en kommentar.