”Vetenskap och inte politik bör styra målen för biologisk mångfald”

När politiker förhandlar har de ofta förutfattade meningar som de söker vetenskapligt stöd för. Det leder lätt till ineffektiva eller kontraproduktiva åtgärder. För att förhandlingarna om ett nytt ramverk för biologisk mångfald verkligen ska leda till en förbättrad situation måste de i stället bygga på publicerade vetenskapliga studier. Det säger Per Sjögren Gulve, nyligen pensionerad forskningssekreterare på Naturvårdsverket och nu verksam i den internationella organisationen Society for Conservation Biology, till Aktuell Hållbarhet.

Enligt Per Sjögren Gulve handlar den politiska dimensionen ofta om att förbättra ekonomiska villkor för sitt land eller sin befolkning. Men problemet är att sådana mål ofta är alltför kortsiktiga och leder till önskan att förbättra ekonomin genom att utarma naturen - alltså tvärtemot vad som är syftet med ramverket för biologisk mångfald. Det finns enligt Per Sjögren Gulve en inbyggd konflikt i förhandlingarna om biologisk mångfald genom att milstolparna till 2030 ska ta hänsyn till de globala målen för hållbar utveckling.

- När en vetenskaplig studie av Zeng med flera från förra året tittade på ett antal mål och delmål inom de globala hållbarhetsmålen 2030 var det 7 procent av målen som skulle medföra att också biologisk mångfald fick en förtjänst. Däremot var det 14 procent av delmålen för hållbar utveckling som faktiskt hade negativ effekt på biologisk mångfald och miljöarbete. Övriga 71 procent hade vare sig positiv eller negativ effekt för just biologisk mångfald och miljö, säger Per Sjögren Gulve.

Han menar att målen som sätts i förhandlingarna måste bygga på vetenskapliga analyser för att leda i rätt riktning. Annars är risken stor att världen återigen misslyckas med att vända trenden för biologisk mångfald.