Första steg mot effektivare slamhantering

Ett nytt projekt på reningsverket i Margretelund utanför Stockholm visar på goda förutsättningar för minskad energiåtgång och klimatpåverkan vid slamhanteringen. Den nya metoden innebär att slammet på plats omvandlas till biokol genom hydrotermisk karbonisering. Biokolet kan sedan spridas på åkermark, användas som jordförbättringsmedel eller som biobränsle.

Den föreslagna slamhanteringen bedöms kunna ge flera miljö- och klimatfördelar, bland annat beräknas behovet av lastbilstransporter till och från reningsverket att minska med 75 procent. Eftersom slammet behandlats hydrotermiskt och en slamlagring inte heller behövs, förväntas utsläppen av växthusgaser minska med cirka 80 procent jämfört med dagens slamhantering. En annan fördel är att slamlukten tas bort. Den stora frågan kring avloppsslam och tungmetaller tycks dock fortfarande vara svår att lösa.

– Det finns i dag ingen tillgänglig metod som får bort tungmetaller ur slammet på ett resurseffektivt sätt. HTC-tekniken minskar framför allt klimatpåverkan vid slamhanteringen, men för att kunna sprida produkten på åkrar behöver det vara bra utgångskvalitet på slammet, säger Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och medverkande i projektet, till Aktuell Hållbarhet.

Hur ser du på framtiden för slamspridning?

– Det är en väldigt polariserad fråga och det finns inte bara en lösning. Jag tror att återföring av slam eller biokol kan fungera där slammet är av god kvalitet, men inte där det förekommer exempelvis mycket tungmetaller. I dessa fall är slamförbränning och en eventuell utvinning av fosfor ur askan en möjlig väg.

Läs mer om projektet