Cirkulär ekonomi
Revaq sågas av tidigare medarbetare
Publicerad: 17 juni 2021, 09:02
Nyttan och riskerna med slamspridning är åter uppe till diskussion. En tidigare medarbetare för Revaq-certifierat slam avfärdar talet om kvalitetsäkrat slam som rent nonsens. Foto: Elmar Gubisch
Det finns starka uppfattningar om nytta eller risker med slamspridning till åkermark. I en stor granskning i tidningen ETC kommer både tillskyndare och kritiker mot slamspridningen till tals. En före detta Revaq-revisor avfärder det certifierade slammets kvalitetssäkerhet som rent nonsens.
I en stor granskning i tidningen ETC sågas hela idén med så kallat Revaq-certifierat slam av en tidigare medarbetare för certifieringen.
Bo von Bahr arbetade som Revaq-revisor under tio år, men lämnade verksamheten eftersom han inte kunde ställa sig bakom certifieringen. I ETC-reportaget ifrågasätter han varför just jordbruksmarken ska fungera som reningsanläggning för samhällets koncentrerade föroreningar.
”Det är naivt att tro att Revaq-systemet kan hantera exempelvis organiska föreningar som PFAS och ftalater, det finns inget sätt att komma åt dem, utom när de samlas i avloppsslammet”, säger Bo von Bahr till ETC.
Bo von Bahr anser att Svenskt Vattens tal om ”kvalitetssäkrat” Revaq-slam är rent nonsens. Han menar att slammet har en chans att förstöra organiska föreningar och få bort dem från kretsloppet, i stället för att sprida ut dem igen.
I artikeln kommer också försvarare av Revaq-certifieringen till tals. Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten som var med och drog i gång Recvaq för 13 år sedan, menar jordbruksmark är en förträfflig miljö för nedbrytning av de flesta ämnen.
”Att elda upp allt slam vore att ge upp hållbarheten”, säger han och lyfter i stället behovet av att förbättra uppströmsarbetet.