Debatt

När det kommer till konkreta beslut vid byggen så försvinner ofta hållbarhetskraven från ambitiösa upphandlingar, skrev Johan Aspelin från Golvbranschen i en debattartikel den 14 maj. I en replik ger representanter för Byggherrarna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta honom delvis rätt. Dock vill de lägga ett större ansvar på leverantörerna.

Fastighetsägare varnar för att energieffektiviseringar blir allt mindre lönsamma att genomföra när fjärrvärmekostnader till större del utgörs av fasta kostnader och högre priser för effekttoppar. Därför bör regeringen uppdra åt Energimyndigheten att granska fjärrvärmebranschens prismodeller, skriver Rikard Silverfur, från Fastighetsägarna Sverige.

För att EU ETS ska fortsätta leverera och vara det verktyg som skapar förutsättningar för EU att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet presenterar idag Hagainitiativet flera förslag för att skärpa upp EU ETS i linje med 1,5-gradersmålet. Här är våra fem viktigaste förslag.

Utredningen om Motorfordonspooler glömmer bort nästan hela Sverige, men gynnar inte ens storstäderna. Inriktningen att öka bildelningen är bra, men uppnås bäst om alla former av bildelning släpps fram – i hela Sverige, skriver representanter för hyrbilsbranschen.

Mikromobilitet, transportmedel som hanterar både de första och de sista kilometrarna av en resa i en stad, har potential att minska bilresandet och utnyttja gemensamma trafikutrymmen bättre. Det skriver Nils Wijkmark, regionchef för norra Europa på Bolt, och hänvisar till analys av företagets egna trafikdata.

När det kommer till konkreta beslut vid byggen så försvinner ofta hållbarhetskraven. Det grundläggande problemet handlar om upphandlingsprocessen, skriver Johan Aspelin, vd för Golvbranschen.

Sverige kan bli ledande i utvecklingen mot ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi och minskad klimatbelastning – samtidigt som vi stärker Sveriges konkurrenskraft, skriver företrädare för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

Förra året blev klimatet för första gången någonsin det hetaste nyhetsämnet i Sverige, enligt Vi-skogens nya rapport. En avgörande anledning är Greta Thunberg. Nu riskerar denna ödesfråga att hamna i skuggan av coronakrisen. Det är viktigare än någonsin att svenska medier fortsätter bevaka klimatfrågan, i Sverige och globalt.

Kommuners roll som producenter och användare av biogas kan och bör stärkas. Det betonar Klimatkommunerna i sitt remissvar på den statliga utredningen ”Mer biogas! För ett hållbart samhälle”.

Från Chile, med en basekonomi och geografiska förutsättningar som påminner om Sveriges, drar vi lärdomar av stor relevans för den påskyndade omställningen som måste skjuta fart när vi lägger coronapandemin bakom oss. Det skriver Anna Lindén, mobilitetsansvarig på 2030-sekretariatet och Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco, med anledning av att Aktuell Hållbarhet, konferensen Ekotransport och 2030-sekretariatet för sjätte gången riktat fokus på ett lands omställning till hållbara transporter.

Professor emeritus Per Fahlén skriver i en replik på vår artikel att den svenska ”vindkraftsexploateringen” leder till kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Tvärtom är vindkraften ett av de mest effektiva sätten att snabbt minska utsläppen, skriver representanter för vinkraftsindustrin i en slutreplik.

Mitt under pågående coronakris samlas i dag nära hundra offentliga aktörer på ett webbinarium för att inspirera och stärka varandra i arbetet med upphandling av fossilfria transporter. Även fast kommuner och regioner dagligen kämpar mot coronaviruset i sin verksamhet är engagemanget stort för att fortsätta arbetet med att ställa om till fossilfria transporter, skriver Beatrice Torgnyson Klemme, vd för BioDriv Öst.

Utsläppen från Europas industrier minskade i rekordfart innan Coronaviruset lamslog världen. När näringslivet nu måste lägga alla resurser på att överleva krisen är det viktigt att EU och Sverige tänker långsiktigt och laddar återhämtningspaketen med ett klimatperspektiv, skriver företrädare för Teknikföretagen.

Charlotte Unger Larsson vd för Svensk Vindenergi, skriver i Aktuell Hållbarhet att vindkraften växer så det knakar. Detta är synnerligen problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön, skriver professor Per Fahlén, Chalmers tekniska högskola, i en replik.

Det borde vara självklart för regeringen att stoppa all utläggning av slam på åkerjorden, och samtidigt sätta fart på den tekniken som förr eller senare ändå behövs för en cirkulär omställning, skriver Magnus Hedenmark, ekotoxikolog, författare och konsult.

Nu när biogasutredningens remisstid löper ut den sista april, måste politikerna handla snabbt och genomföra de föreslagna stödpaketen omgående för att ge biogasen de långsiktiga villkor som den förtjänar genom sin stora klimat- och miljönytta, skriver Linda Burenius, ordförande för 100% förnybart.

Coronaviruset visar oss hur sårbart globalt ömsesidigt beroende är och vikten av motståndskraftiga och hållbara lokala gemenskaper. Från 15 organisationer från fyra kontinenter kommer med uppmaningen att använda tillfället till att nu förbereda för en kris som kommer att bli mycket värre: klimatkrisen.

Miljöskyddande verksamhet i samhället såsom reningsverk måste alltid kunna tillåtas. Därför krävs en mindre justering av EU:s Ramdirektiv för vatten. Det skriver Svenskt Vatten som uppmanar Sveriges regering, riksdag och EU-parlamentets politiker att värna direktivets ambitioner.

När politik och näringsliv är upptagna med att hantera sjukvård och konkurshot måste akademin ta ett större ansvar för att skärpa fokuset på århundradets mest omfattande kris – klimatkrisen, skriver universitetsstudenter från hela landet.

Det är en imponerade handlingskraft som många regeringar uppvisar i samband med coronakrisen. Man kan också notera att ekonomer från olika läger bedyrar att detta har vi råd med, detta är någonting vi behöver och kan göra. Då är de 17 globala hållbarhetsmålen är ett bra rättsnöre för att resurserna ska hamna rätt, menar Göran Finnveden, professor på KTH.

Myndigheter och politiker famlar efter verktyg för att hantera en pandemi som inte bara leder till personliga tragedier utan även samhälleliga och ekonomiska risker och utmaningar. Men här finns också möjligheter, skriver Sven Lindström, vd för solenergiföretaget Midsummer

Utsläppsgränserna för energiproduktion som föreslås i EU:s taxonomi är så höga att de skulle göra det mycket svårt att bli av med utsläppen i EU:s el- och värmesektor. Att lyckas med det är centralt för att EU ska nå sina klimatmål, skriver Arman Teimouri och Joar Forsell från Libralerna.

En satsning på klimatsmart återuppbyggnad kan hjälpa oss upp ur den ekonomiska krisen som följer på coronapandemin, samtidigt som vi minskar riskerna för en framtida klimatkris. Det skriver Lars Zetterberg klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och Milan Elkerbout, expert på Centre for European Policy Studies och gästforskare på IVL.

Tre av fyra svenskar, 73 procent, anser att det vore bra att bygga ut vindkraften så att den motsvarar cirka halva elanvändningen. Även de politiska partierna är i huvudsak positiva. Nu behövs de politiska besluten som underlättar utbyggnaden, skriver Charlotte Unger Larson vd, Svensk Vindenergi

Coronakrisen påverkar oss alla, här och nu. Vi behöver alla hjälpa till för att stoppa smittspridningen och rädda så många människoliv som möjligt. Samtidigt eskalerar klimatkrisen. Låt oss använda kommande kris- och stimulanspaket till att bygga ett hållbart och resilient samhälle med människor och miljö i fokus. Det skriver stora delar av miljörörelsen i dag.

Gröna Bilisters avgående ordförande Johanna Grant delar med sig av tio insikter om hur en samhällsplanering med människan i fokus kan främja fler mobilister som reser hållbart och bidra till att nå transportsektorns klimatmål.

Eget ansvar är svaret på mycket i hur vi ska hantera corona, och nu när COP26 skjuts upp på grund av COVID-19 blir det också svaret på hur klimatfrågan måste hanteras, skriver Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco.

Med eller utan oss kör tåget vidare. Covid-19 är bara en liten påminnelse. Dags att välja om vi vill vara med framåt eller ej. Vill vi det måste vi backa så att naturens matematiska balans kan infinna sig. I dramatitiska coronatider reflekterar Natasha Illum Berg, författare, professionell jägare och sedan 30 år bosatt i Tanzania, kring människans roll och framtida plats i naturen.

Energimarknadsinspektionen utgår inte från ett livscykelperspektiv i beräkningen av utsläpp från el och nära nog en hel bransch har anpassat sig. Det ger en missvisande bild av elproduktion och än värre – det lurar konsumenter att tro att elen har noll klimatpåverkan. Branschen måste få stopp på den greenwashing som pågår, skriver Emmy Tollin, hållbarhetsansvarig på God El.

Vindkraftens klimatnytta finns inte i ett enda domskäl i 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016. Inte heller regeringen har specifikt nämnt klimatnyttan i de vindkraftsbeslut vi granskat. Det skriver representanter för nätverket Vindkraftens klimatnytta som i dag publicerar ny rapport.