Energimyndigheten tog mångmiljonskuld åt klimatbolag efter misslyckad affär

Det var i närvaro av Kinas premi­ärminister Wen Jiabao och tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som avtalet mellan Energimyndigheten, Tricoronas dåvarande dotterbolag Carbon Asset Management (CAM) och kinesiska energibolag slöts år 2008. Åtta år senare kan det i medierna uppmärksammade avtalet, värt cirka en miljard kronor, ställas i en helt annan dager, skriver tidningen Sveriges Natur i ett avslöjande i sitt kommande nummer. I slutänden skulle Energimyndigheten förlora 141 miljoner kronor av skattemedel till följd av att myndigheten tog all affärsrisk i ett partnerskap med ett privat bolag.
– Det är uppenbart i efter­hand att avtalen hade kunnat formuleras bättre, säger Ola Hansén, chef på enheten för internationella klimatinsatser på Energimyndigheten i dag, till Sveriges Natur.

Det var bolaget CAM som föreslog samarbetet med Energimyndigheten. Avtalet gällde att köpa nio miljoner utsläppsreduktioner av typen Certified Emissions Reductions (CER) som skulle levereras mellan 2009 och 2012. Energimyndigheten skulle köpa fem procent och CAM 95 procent. Det innebar att staten skulle kunna tillgodoräkna sig minskad klimatpåverkan och CAM sälja sina utsläppsreduktioner till företag som vill klimatkompensera.

Priset: tolv euro per utsläppsreduktion som motsvarar ett ton koldioxid. Utsläppsminskningarna skulle komma från elva planerade kinesiska vindkraftsparker. Affären gick i lås, de kinesiska bolagen hade markerat att de ville ha med en statlig aktör.

Men priset på utsläppsrätter sjönk dramatiskt under finanskrisen och CAM gick i konkurs. Och varningar från Energimyndighetens tjänstemän om risken för att ”Tricorona hamnar på obestånd” och att ”de kinesiska motparterna driver en rättsprocess som tilldömer Energimyndigheten att solidariskt ta betalningsansvar även för CAM:s andel trots avtalet mellan CAM och Energimyndigheten” blev verklighet.

Hösten 2012 låg priset på en utsläppsreduktion kring två euro och sjönk än mer efter det. De kinesiska bolagen krävde att köpet av utsläppsreduktioner skulle ske till det avtalade priset. Och trots att Energimyndigheten redan köpt sina enheter slutade det med att myndigheten till slut, under 2015, betalade 141 miljoner kronor i en förlikning eftersom CAM och Tricorona inte kunde betala. Resultatet blev alltså att myndigheten efter förhandlingen köpte fler utsläppsrätter.

Pengarna har tagits från anslagen till nya internationella klimatinsatser. Sveriges Natur skriver att anslagen tidigare finansierat klimatprojekt i utvecklingsländer och att myndigheten även ska spara sex miljoner kronor på utgifterna till området förnybar energi.

Energimyndighetens nuvarande chef på klimatenheten Ola Hansén tycker inte att CAM och moderbolaget Tricorona har agerat ansvarsfullt. Tricorona som i dag har nya ägare har avböjt kommentar.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, tycker att det är svårt att dra rättsliga slutsatser från affären men tycker att det låter konstigt att en myndighet kan ingå partnerskap med ett privat bolag där man tar all affärsrisk men inte får del av eventuell avkastning.
– Det låter jättekonstigt. Men det finns inte ett generellt förbud mot att göra dåliga affärer, säger han till Sveriges Natur.

Martina Frisk