Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Energi

EU:s energi- och klimatramverk till 2030: Vad är nästa steg?

Publicerad: 31 Oktober 2014, 11:59

Det är bråda dagar för lagstiftarna i Bryssel. Flera av de förslag i klimatramverket som EU:s regeringschefer nu enats om kan få svårt att ta sig igenom parlamentet.


Ämnen i artikeln:

MiljöaktuelltStefan Löfven

Det är bråda dagar för lagstiftarna i Bryssel. EU:s klimat- och energiramverk till 2030 är, efter överenskommelsen mellan EU:s stats- och regeringschefer nyligen, fortfarande i sin linda. Det är ett omfattande reformpaket. Även om flera av förslagen redan presenterats från kommissionen, såsom det om energieffektivisering och utsläppsmålen, väntar stora ändringar i luntorna efter att statscheferna sagt sitt. Var de kommer in är inte alltid säkert, men räkna med många ersatta rader bland ändringsförslagen från parlamentet och ministerrådet som nu tar över behandlingen.

Under förra veckans toppmöte kom flera nyheter. Att utsläppshandeln bör kunna omfatta transportsektorn på nationell nivå är nytt för bland annat Sverige. Att vissa länder bör kunna föra över ett överskott från den utsläppshandlade sektorn till kompensationer för utsläpp inom den icke-utsläppshandlade sektorn likaså. Detta lär leda till skrivkramp på kommissionen.

Men enligt de källor som Miljöaktuellt talat med kan flera av Europeiska rådets slutsatser få det svårt att ta sig igenom parlamentet, som oftast tar vid efter att kommissionen presenterat sina lagförslag.

Reformen av ETS, vars utsläppsrätter för tillfället har fått ett lågt pris på grund av bland annat ett överskott, är dock först ut i hetluften. Förslaget om marknadsstabilitetsreserven, som ska ta upp delar av överskottet på marknaden för att sedan skicka tillbaka dessa när efterfrågan ökar, presenterades redan i januari 2014.

Men det är först nu de inledande utlåtandena kommit från parlamentet. Enligt ett förslag till yttrande från industriutskottet som ska upp till debatt i november föreslås storleken och effekten på reserven att minskas. I ministerrådet pågår också diskussionerna. Flera medlemsstater, däribland Sverige, Tyskland och England, vill bland annat att reserven ska tas i bruk 2017, fem år tidigare än kommissionens förslag.

Ett exempel på en fråga som kan få svårt att ta sig genom parlamentet är förslaget om att medlemsländer under vissa förutsättningar ska kunna föra över ett överskott av utsläppsrätter till de sektorer som inte omfattas av handeln. Förslaget, som fördes fram av bland annat Danmark och Irland, skulle innebära att exempelvis jordbrukssektorn inte skulle behöva göra lika stora ansträngningar som tidigare planerats för att minska sina utsläpp.

Reformarbetet hjälps inte heller av att EU:s stats- och regeringschefer, inklusive statsminister Stefan Löfven (S) på Europeiska rådets senaste möte skrev in att de ska återkomma till klimat- och energipaketet för 2030 kontinuerligt. Enligt Miljöaktuellts källor bör dock inte formuleringen om översyn efter klimattoppmötet i Paris och fortsatt översikt leda till att lagstiftningsprocessen bromsas upp. ”Detta måste på plats, det finns inget annat” säger exempelvis en diplomat insatt i förhandlingarna.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.