Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Energi

Politikerna positiva men medborgarna skeptiska – rekordlåg andel vindkraftverk beviljades förra året

Publicerad: 23 juni 2022, 06:51

Enbart 22 procent av de planerade vindkraftverken på land fick tillstånd under 2021 – en rekordlåg siffra, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Foto: Lasse Lund

Enbart 22 procent av de planerade vindkraftverken på land fick tillstånd under 2021 – en rekordlåg siffra, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Trots det verkar många kommunpolitiker vara positivt inställda till landbaserad vindkraft medan stödet från befolkningen samtidigt minskar.


Ämnen i artikeln:

VindkraftverkVindkraftFörnybar Energi

Sveriges elbehov förväntas öka dramatiskt de kommande årtiondena när industrier ska ställa om sin verksamhet. För att kunna möta efterfrågan behöver det installeras runt 280 nya vindkraftsverk per år, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. 

Intresset för att bygga vindkraft är också stort, men det blir allt svårare att få tillstånd, visar en ny studie från Svensk Vindenergi, utförd av Westander Klimat och Energi. Jämfört med året innan mer än fördubblades visserligen antalet beviljade vindkraftverk till 130 under 2021, men hela 454 planerade verk fick avslag. 

Det innebär att andelen landbaserade vindkraftsverk som beviljades tillstånd förra året uppgick till rekordlåga 22 procent. Innan miljöprövningen kunde fullföljas stoppades 170 av de 454 verken genom det kommunala vetot. 

Vad gäller de återstående 284 vindkraftsverken som gick vidare till miljöprövningen stoppades 139 med anledning av rennäringen och 67 till följd av artskydds- och naturvårdsskäl, enligt studien. 

– Regeringen bör snarast lägga fram förslag om att den tillkommande elproduktionens klimatnytta ska viktas tyngre i miljöprövningen, säger Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, i en kommentar till studieresultatet.

Många kommuner sätter alltså stopp för planerade vindkraftsetableringar, trots att stödet för det förnybara energislaget tycks vara starkt bland lokalpolitikerna. 

Läs mer: Kommunpolitiker positiva till vindkraft – men besluten pekar åt andra hållet 

En enkätstudie som konsultföretaget Demoskap har gjort, i samarbete med bland andra Svensk Vindenergi, visade att fler svenska kommunpolitiker är positiva än negativa till vindkraftsetableringar inom den egna kommunen. Den positiva andelen var runt 70 procent större än den negativa för både land- och havsbaserad vindkraft. 

Nära hälften – 49 procent – av kommunpolitikerna ställde sig positiva till landbaserad vindkraft i den egna kommunen medan 29 procent var negativt inställda till det, enligt enkätundersökningen. 

Däremot tyder mycket på att den svenska befolkningen blir allt mer skeptisk till vindkraftsutbyggnaden. Den nationella SOM-undersökningen, vilken SOM-institutet vid Göteborgs universitet står bakom, studerar varje år svenskarnas inställning till vindkraften.

I den senaste undersökningen framgår det att energislaget fortfarande är populärt, bara solenergi och vattenkraft rankas högre. Resultatet visar att 58 procent av svenskarna vill satsa mer på vindkraft än i dag, 21 procent anser utbyggnaden ska fortsätta i likvärdig takt som nu medan 13 procent vill investera mindre eller helt avstå.

Men vindkraften tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen – de två senaste mätningarna, år 2020 och 2021, visar på betydande negativa effekter i opinionen. Det så kallade balansmåttet, andelen som vill satsa på vindkraft minus andelen som inte vill det, har minskat från 78 till 66 procent, konstaterar SOM-institutet. 

”Inget annat energislag i undersökningen har i modern tid haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.”

I en kommentar till undersökningen säger dock Erik Jönsson, forskare vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga institution, att det förmodligen beror på en ”termostateffekt”.

”Det handlar nog inte i första hand om att synen på vindkraft i sig blivit markant mer negativ, utan snarare att man anser att det har byggts tillräckligt redan, ett exempel på vad som inom opinionsforskningen brukar kallas för termostateffekten.”

Samtidigt är nu för första gången fler svenskar negativa än positiva till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. Förra året var 4 av 10 ganska eller mycket negativa till det, jämfört med 33 procent positiva. 

Det kan ställas mot utfallet 2016 då 40 procent av svenskarna var positiva till vindkraft i sitt närområde mot 28 procent negativa. Resultatet i undersökningen pekar också på att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar bland boende på landsbygden, där de flesta verken placerats historiskt. 

”Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad”, säger Erik Jönsson på Göteborgs universitet i en kommentar. 

Jonas Fagerström

jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.