måndag27 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Energi

Regeringen pressas om stort kinesisk ägande i svensk vindkraft

Publicerad: 27 maj 2022, 09:45

Den enskilt största ägaren i svensk vindkraft är ett statligt kinesiskt bolag, CGN. Kina saknar ett oberoende rättsväsende, fria medier och fått kritik för bristande mänskliga rättigheter.

Foto: Getty Images

Ett statligt kinesiskt bolag är den enskilt största ägaren av svensk vindkraft. Samtidigt som Danmark vänder ryggen åt kinesiska aktörer i en stor vindkraftssatsning pressas nu den svenska regeringen på svar om eventuella åtgärder.

Ämnen i artikeln:

KinaGröna InvesteringarBioenergiBiogasFörnybar EnergiInvesteringar

JF


Det statliga kinesiska bolaget CGN är den största ägaren av svensk vindkraft, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi, vilket Sveriges Radio rapporterade i början på maj. 

Kina styrs av en auktoritär regim. Landet saknar ett oberoende rättsväsende, fria medier och fått kritik för bristande mänskliga rättigheter. I Danmark har statsminister Mette Fredriksen slagit fast att kinesiska aktörer inte kommer att få delta i en planerad storsatsning på vindkraft i Nordsjön. 

”När det handlar om kritisk infrastruktur, samarbetar vi med länder som vi också delar säkerhetsintressen med”, sade hon till tidningen Finans förra veckan. 

Samtidigt pressas nu regeringen på svar kring det kinesiska ägandet i vindkraften. Den 9 maj ställde riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD) en skriftlig fråga till energiminister Khashayar Farmanbar (S) om regeringen kommer att vidta åtgärder ”mot bakgrund av det stora kinesiska inflytandet eller ägarskapet av svensk energiproduktion”. Bland annat kritiserar Wiechel regeringen för att inte ha agerat på ett förslag från direktinvesteringsutredningen, som innebär att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem.

I sitt svar, daterat 18 maj, skriver Khashayar Farmanbar att regeringen är ”väl medveten” om att utländska investeringar i exempelvis kritisk infrastruktur ”kan innebära säkerhetsrisker”. Vad gäller förslaget från den direktinvesteringsutredningen konstaterar energiministern enbart att det bereds i Regeringskansliet utan att ange någon tidsram för ett beslut.

Vidare understryker han att det nu är möjligt att ”stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet” sedan reglerna i säkerhetsskyddslagen skärptes den 1 januari 2021.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev