Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Energi

Regeringens misstag – har satt mål för förnybar energi som omöjliggör ny kärnkraft

Publicerad: 14 Juni 2011, 07:08

Regeringen, med Maud Olofsson i spetsen, gjorde ett misstag när man presenterade sin energiproposition i mars 2009. Miljöaktuellt kan nu avslöja att samtidigt som regeringen öppnade upp för byggandet av ny kärnkraft satte man även ett mål för förnybar energi som – om det av riksdagen beslutade målet ska följas – är så ambitiöst att det i princip innebär att det inte kan bli tal om några nya reaktorbyggen. Snarare måste en eller flera redan existerande reaktorer stängas till år 2020.


Ämnen i artikeln:

Maud Olofsson

Foto: Johan Ödmann

Den svenska regeringen har under två års tid använt sig av fel definition i sitt mål om att 50 procent av energin ska vara förnybar till 2020. Genom att blanda ihop definitionerna "total energianvändning" och "total slutlig energianvändning" har regeringen satt ett mål för den förnybara energin som är så högt att det inte går ihop med en utbyggnad av nya kärnkraftverk.

Innebörden av misstaget är att Sverige mellan 2008 till 2020 – i stället för att gå från ungefär 44 procent förnybart till 50 procent förnybart, har som mål att gå från ungefär 34 procent till 50 procent förnybart. En rejäl skillnad.

När Miljöaktuellt kontaktar näringsdepartementet bollas frågan först mellan olika tjänstemän. Till sist får Miljöaktuellt tag på departementssekreteraren Erik Thornström.

Men vi återkommer till vad han har att säga. Först gör vi en djupdykning i regeringens propositioner och energirapporter.

(Alla understrykningar nedan är gjorda av Miljöaktuelltredaktionen)

Regeringens misstag – så här gick det till

Målet regeringen arbetar efter är att Sverige ska gå från 39,8 procent förnybart som vi hade 2005 till minst 50 procent förnybart 2020.

I regeringens Handlingsplan för främjandet av förnybar energi kan man se prognosen för de kommande åren.

(Tabell från sid 9)

I rapporten Genomförande av direktiv om förnybar energi förklaras kurvorna:

"Prognosen visar att andelen förnybar energi i förhållande till den totala slutliga energianvändningen år 2020 förväntas uppgå till 50,2 procent, vilket överstiger Sveriges övergripande mål enligt direktivet om 49 procent." (sid 30)

”Direktivet” som nämns är EU:s direktiv om förnybar energi där man på samma sätt hänvisar till ”bindande nationella mål för totala andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen”. (sid 94)

Nu finns det dock ett problem, för när regeringen satte sitt mål under 2009 gjordes två misstag. I stället för att utgå från EU:s definition använde man sig av den svenska definitionen som skiljer sig något åt.* Men dessutom använde man sig av fel svensk definition. Man gör helt enkelt inte en korrekt åtskillnad mellan:

Total energianvändning = ALL energianvändning.
och
Total slutlig energianvändning = ALL energianvändning MINUS omvandlings- och distributionsförluster, bunkring för utrikes sjöfart samt sådan energi som används för icke-energiändamål.

Till exempel syns detta misstag när Maud Olofsson skriver på DN debatt i mars 2010:

"Riksdagen har beslutat om att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen."

Detta uttalande grundar Maud Olofsson på regeringens energiproposition, En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi, från 2009, som klubbades igenom av riksdagen i juni samma år:

”Andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.” (sid 38)

I samma proposition skriver regeringen samtidigt ut definitionen av vad ”total energianvändning” respektive ”total slutlig energianvändning” innebär:

”I den totala energianvändningen ingår förutom den slutliga användningen, dvs. användningen i industrin, bostäder och service samt transportsektorn, även omvandlings- och distributionsförluster, bunkring för utrikes sjöfart samt sådan energi som används för icke-energiändamål.” (sid 17)

Problemet är att det inte är total energianvändning regeringen avser när man sätter målet om 50 procent förnybart.

Till exempel kan man se vad Energimyndigheten skriver i Energiläget 2010:
”Andelen förnybara energikällor i den totala energitillförseln uppgick till drygt 34 % år 2009.” (sid 54)

Ser man vad som står i Budgetpropositionen 2011, framgår det att:
”Sveriges andel förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning har ökat stadigt sedan början på 70-talet och uppgick 2008 till 44,1 procent.” (sid 35)

I budgetpropositionen visas detta även med en tabell (sid 14). Här kan man observera skillnaden mellan den slutliga energianvändningen högst upp (384 TWh) och den totala energianvändningen längst ner (568 TWh).

Samtidigt skriver regeringen igen, på sidan innan, att:
”Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.”

Så för att sammanfatta:

Ska Sverige följa det av riksdagen beslutade målet: Andelen förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen?

Då ska vi gå från drygt 34 procent förnybar energi som vi hade 2009 till minst 50 procent förnybart år 2020. En minst sagt svår uppgift att utföra för regeringen om de samtidigt vill ha kvar tio kärnkraftreaktorer i drift.

Vad hade då tjänstemännen att säga?

Paul Westin vid Energimyndighetens analysavdelning passar diplomatiskt på frågan huruvida en felaktig definition har använts av regeringen. I ett mejl till Miljöaktuellt skriver han: ”Vidare frågor om målformuleringen får vi hänvisa till regeringskansliet”.

På regeringskansliet försöker man först hävda att allt är som det ska vara. Eva Centeno López, departementssekreterare på näringsdepartementet, skriver i ett mejl till Miljöaktuellt att det inte är en felaktig definition som används i propositionen utan ”en sammanfattning” av det som framgår lite längre ner i propositionens text. Här hänvisas till EU:s direktiv om förnybar energi, och ”därför framgår det att målformuleringen ska följa de definitioner som finns i direktivet”.

När Miljöaktuellt mejlar tillbaka, och citerar den definition som används, dels i propositionen, dels i EU:s direktiv, kommer inget svar tillbaka. Ett telefonsamtal görs därför några dagar senare till Erik Bratthall, pressekreterare på näringsdepartementet som hänvisar frågan vidare till Sven Jonsson, politiskt sakkunnig hos Maud Olofssons. Via mejl låter Sven i sin tur meddela att Miljöaktuellt borde kontakta Erik Thornström, departementssekreterare och kollega till Eva som nu befinner sig på semester.

Och vad sa då Erik Thornström på näringsdepartementet när Miljöaktuellt fick tag på honom?

Efter att ha fått problematiken förklarad för sig säger han.

– Utgångspunkten är det som står i EU:s förnybartdirektiv, definitionen där. Det är tanken med det hela.
    Men visst, det hade kunnat vara tydligare skrivet i proppen, så man inte kan missförstå det hela. Innebörden, även om det inte står riktigt så precist, är att det är så vi räknar vid uppföljningen av målet, att det är den totala slutliga energianvändningen utifrån EU:s förnybartdirektiv.

Frågan är om denna förklaring räcker för de riksdagsledamöter som röstat för det mer ambitiösa målet.

_______

*
EU:s definition av slutlig energianvändning skiljer sig en aning från hur den definieras i den svenska energistatistiken. Definitionen lyder:

”slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket,
skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el- och värmeproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och transmission.” (sid 94)

Som ytterligare förklaring kan nämnas att omkring två tredjedelar av den energi som frigörs i ett kärnkraftverk omvandlas till värme vilken inte tillvaratas. 2009 handlade det om 97 TWh. Dessa värmeförluster ingår alltså inte i den slutliga energianvändningen – vare sig i den svenska eller europeiska definitionen.

Anders Hellberg

Ämnen i artikeln:

Maud Olofsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.