Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Energi

”Svensk energiåtervinning av avfall äventyras med ologisk politik”

Publicerad: 29 November 2016, 06:04

DEBATT Varken utsläppshandel eller skatt på avfallsförbränning har någon styrande effekt på flödena av avfall i samhället, skriver Erik Dotzauer, styrmedelsexpert på Fortum Värme.


Det pågår för närvarande två politiska processer som kan leda till avsevärt ökade kostnader för svensk avfallsbehandling. Den ena processen handlar om regelverket för EU:s system för handel med utsläppsrätter och den andra är den statliga utredning som ser över möjligheten att införa en skatt på förbränning av avfall.

När det gäller handeln med utsläppsrätter är EU:s direktiv tydligt: anläggningar där kommunalt avfall förbränns ska inte omfattas av utsläppshandeln. Trots det omfattas sådana anläggningar i Sverige. Anledningen är att svenska regeringen har tolkat regeltexterna på ett annorlunda sätt än övriga länder som omfattas av systemet.

När det gäller utsläppshandeln har situationen trots allt varit hanterbar för de svenska anläggningsägarna. Priset på utsläppsrätter har varit lågt och den fria tilldelningen av utsläppsrätter har varit relativt god. Men detta kommer att förändras. Priset på utsläppsrätter väntas öka i framtiden och det i kombination med att den fria tilldelningen minskar kommer att innebära höga kostnader för svensk avfallsförbränning.

Att den svenska regeringen medvetet via utsläppshandeln belastar det egna landets avfallsförbränningsanläggningar med extra kostnader utan egen vinning ter sig mycket märkligt. Ur den aspekten är en skatt att föredra, eftersom skatteintäkten tillfaller staten.

Importen av avfall till svenska förbränningsanläggningar ska analyseras av skatteutredningen. Många politiker ser transport av avfall över landsgränser som ett problem, men detta är mer av ett ideologiskt ställningstagande som i praktisk politik måste vägas mot den faktiska miljönyttan och det ekonomiska värdet som avfallsförbränning med energiåtervinning ger. Import av avfall – eller export av behandlingstjänst om man så vill – ger intäkter till anläggningar som ofta ägs av kommunala bolag.

Att svenska anläggningar via utsläppshandel eller skatt belastas med högre kostnader än motsvarande anläggningar i andra länder snedvrider konkurrensen på den internationella marknaden för avfallsbehandling.

Det är självklart att man ska hushålla med jordens begränsade resurser. Detta innebär att man ska sträva efter att minimera mängden avfall som uppkommer i samhället. Det avfall som ändå uppkommer ska i möjligaste mån återanvändas eller materialåtervinnas. Men trots denna strävan kommer det alltid att finnas avfall som är lämpligt att förbränna, och när man väl gör det ska man självklart göra det i de mest effektiva anläggningarna där man också kan ta vara på energin i avfallet. Sverige utmärker sig här som bäst i klassen med väl utbyggda fjärrvärmenät och högeffektiva kraftvärmeverk för samtidig produktion av el och värme.

Under överskådlig tid kommer avfallsförbränning med energiåtervinning att behövas för att undvika att avfall måste läggas på hög. Men även långsiktigt har energiåtervinning en roll att spela, dels för att ta hand om rester från materialåtervinning och biogastillverkning, dels för att ta hand om material som inte längre kan materialåtervinnas, och dels för att bli av med förorenat material som man inte vill få tillbaka in i samhället.

Styrmedel som utsläppshandel och skatt ska riktas mot de aktörer som har rådighet att vidta de åtgärder som krävs för att kunna lösa de problem som man vill lösa. När det gäller avfall har ägarna av förbränningsanläggningarna i praktiken ingen rådighet att påverka vare sig mängden avfall som uppstår i samhället eller sammansättningen av det avfall som levereras till anläggningarna. Man är helt enkelt utelämnad till att elda det som medborgarna slänger i sina soppåsar.

Med andra ord har utsläppshandel och skatt på avfallsförbränning ingen styrande effekt på flödena av avfall i samhället. För att förändra dessa flöden krävs andra typer av styrmedel, som till exempel insamlingssystem som underlättar för hushållen att sortera bättre och incitament för tillverkare av plastprodukter att använda återvunna material.

Detta måste den svenska regeringen beakta i arbetet med regelverken för handeln med utsläppsrätter och nationella skatter. Det är också viktigt att staten har rådighet att kunna förändra regelverken om svenska aktörer drabbas negativt. Det vore förödande om man låser fast sig i åtaganden gentemot EU som man inte kan ta sig ur om kostnaderna skenar i höjden för de kommunalägda energiåtervinningsanläggningarna. När det gäller utsläppshandeln är risken stor att man hamnar i en sådan låsning om regeringen inte handlar skyndsamt och ansluter sig till övriga länder gällande tolkningen av regelverket.

Fortum Värme är drivande i utvecklingen av lösningar för de utmaningar som energi- och avfallssystemen står inför. För att kunna göra detta kostnadseffektivt krävs styrmedel som är tydligt definierade och riktade mot de aktörer som har rådighet att påverka utvecklingen. Det är möjligt att en väl utformad skatt på avfallsförbränning kan vara en del i en uppsättning av styrmedel, men det återstår för skatteutredningen att bevisa.

Erik Dotzauer, styrmedelsexpert, Fortum Värme

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.