Tre omstridda påståenden om energiomställningen – så säger experterna

Elpriset och kärnkraftens vara eller inte vara har hamnat i fokus för valrörelsens klimatdebatt. Här kommenterar tre energiforskare några vanliga påståenden. Det är Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy samt ledare för styrkeområde energi vid Chalmers tekniska högskola; Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH och Lisa Göransson, docent i energisystem vid Chalmers tekniska högskola.

Tomas Kåberger (t v), Lisa Göransson och Lennart Söder kommenterar valpåståenden. Foto: Drago Prvulovic / TT (t v)

1. ”Det höga elpriset beror på att vi lagt ner kärnkraften”

Tomas Kåberger:
– 2020 var elpriset i Norden rekordlågt, 11 öre/kWh vilket var så lågt att Vattenfall slutade producera i Ringhals 1 trots att den var förberedd för att drivas hela året, då det inte var lönsamt. 2021 steg priset därför att Putin förberedde invasionen av Ukraina genom att minska gasexporten för att gaslager i EU skulle tömmas och göra oss mer sårbara. Vi gick från rekordlågt till rekordhögt pris. Andra bidragande orsaker är att Finlands reaktor inte kommit i gång enligt de 20 första tidsplanerna, det är ont om vatten i södra Norge och fransk kärnkraft producerar 100 TWh mindre i år än om den fungerat normalt – 300 i stället för 400 TWh. Frankrike har gått från att vara stor exportör till att importera el. 

”Att det inte är ett svenskt problem illustreras av att Sverige blivit Europas största elexportör första halvåret 2022”

– Att det inte är ett svenskt problem illustreras av att Sverige blivit Europas största elexportör första halvåret 2022 och kan slå rekord med att exportera över 20 procent av produktionen under 2022. Men: Givet alla dessa faktorer så är det nog riktigt att om vi haft kvar flera kärnreaktorer eller mer vindkraft så skulle vi ha kunnat exportera ännu mer el och oftare fått ett lägre pris än grannländerna.

Lennart Söder:
– Från juli 2021 till januari 2022 gjorde marknaden bedömningen att elpriset under det fjärde kvartalet 2022 skulle ligga på cirka 30-40 euro per megawatt-timme (MWh), vilket motsvarar ungefär 30-40 öre per kilowatt-timme (kWh). Bedömningen av elpriset har sedan ökat. Vid slutet på februari 2022 steg prisbedömningen direkt till cirka 70 öre/kWh och steg sedan kontinuerligt till cirka 1,20 kronor per kWh i juni 2022. Därefter har prisbedömningen stigit allt snabbare och är för närvarande drygt 3 kronor per kWh. Under hela denna tid har alla vetat om att vi har stängt 4 kärnkraftverk. Denna prisökning beror på Ukraina-kriget och kopplingar till detta med höga kostnader för naturgas. Om vi hade haft mer kärnkraft, så hade elprishöjningen troligen varit något lägre, men det är otvetydigt så att följderna av Ukrainakriget har haft en större påverkan på priserna än enbart stängningen av Ringhals 1 och 2.

 Lisa Göransson:
– Sverige är del av en europeisk elmarknad och elpriset i Sverige bestäms i stor utsträckning av elpriset på kontinenten. I länder som Tyskland är naturgaseldade kraftverk en del av elmixen. I och med Rysslands invasion av Ukraina råder en bristsituation på naturgas i Europa. Det driver upp priset på naturgas och i sin tur priset på el. 

2. ”Vi klarar inte omställningen med enbart förnybart”

Tomas Kåberger:
– Det går. Förmodligen går det också snabbare och billigare än med kärnkraft och CCS (infångning och lagring av koldioxid, reds anm) som i verkligheten de senaste åren visat sig kosta betydligt mer att bygga ut. Sedan 2016 kostar ny sol- och vindel mindre än olja per energienhet, numera också mindre än gas och kol. När vi därför kan börja ersätta fossila bränslen i andra sektorer med el via batterier och vätgas blir det också lättare att bygga ett 100 procent förnybart elsystem. Ladda batterier och producera vätgas gör man bara när elen är billig – inte när den är dyr. Därmed kommer konsumtionen för dessa ändamål hjälpa till att balansera variationerna i sol- och vind-tillgång.

Lennart Söder:
– Det är inte korrekt. Det har gjorts studier, av till exempel Svenska Kraftnät, som studerat detta.

”Det är fullt möjligt att bygga elsystem som är tillförlitliga baserat enbart på förnybara energikällor.”

Lisa Göransson:
– Det är fullt möjligt att bygga elsystem som är tillförlitliga baserat enbart på förnybara energikällor. Det förutsätter att elsystemet fortsätter moderniseras med elnät som anpassas för att ansluta såväl nya konsumenter som producenter, och där stationära batterier bidrar till att balansera produktion och efterfrågan inom timmen. I ett modernt elsystem där batterier bidrar till frekvenshållningen är behovet av rotationsenergi (svängmassa) litet. Kostnaderna för förnybart elsystem i Sverige, där vindkraft och vattenkraft – tillsammans med en mindre andel solel och biomassa-kraftvärme – kompletteras med olika åtgärder för en flexibel elanvändning, är lägre än för ett system som också innehåller kärnkraft.

3. ”Det går inte att bygga bort effektbristen utan kärnkraft”

Tomas Kåberger:

– Effektbristen handlar i dag om brist på ledningar, oförmåga hos nätföretagen att använda lagens möjligheter att ha trängselavgifter i elnäten så att elkonsumenter kan tjäna på att vara flexibla och oklarheter om vem som får bygga och driva batterianläggningar i näten. Att lösa dessa problem kan gå snabbt och det är lönsamt. 

Lennart Söder:
– Det är inte korrekt. Siemens Energy bygger till exempel biobränsleeldade gasturbiner för Värtan i Stockholm. I Göteborg diskuteras biogas-gasturbiner. Siemens Energy arbetar med gasturbiner som kan drivas enbart av vätgas, vilken skulle kunna komma från vätgas gjord med vindkraft. De kommer inom några år och testas nu i Brasilien. Till detta kommer flexibel konsumtion i vätgas och elbilar. I Svenska Kraftnäts studie är cirka 80 procent av all tillkommande förbrukning flexibel, i form av elbilar och vätgas.

Lisa Göransson:
– Här är det lite oklart vilken effektbrist som avses. Någon effektbrist rent allmänt eller den effektbrist vi har i en del av våra städer. Lokal effektbrist, som vi har i en del av våra städer, kan hanteras genom en kombination av elnätsutbyggnad och lokala flexbilitetsåtgärder. Vid lokal effektbrist är det möjligt att elpriset på elmarknaden inte reflekterar behovet av flexibilitet lokalt och en lokal flexibilitetsmarknad kan behövas som komplement. Sådana marknader har startats upp på prov i några av våra städer.

”Rent allmänt kan efterfrågan på el mötas varje timme i ett förnybart system på ett kostnadseffektivt sätt genom att kombinera olika åtgärder för flexibilitet.”

– Rent allmänt kan efterfrågan på el mötas varje timme i ett förnybart system på ett kostnadseffektivt sätt genom att kombinera olika åtgärder för flexibilitet. När det är stor skillnad mellan tillgång och efterfrågan på el kan det hanteras med åtgärder som har låg investeringskostnad för effekt, till exempel vätgas- eller biogaseldade gasturbiner. Att kostnaden för vätgas och biogas förväntas bli hög är inte ett problem eftersom dessa situationer inträffar sällan i ett elsystem med stor andel vindkraft. Variationer som inträffar ofta kan i stället hanteras av åtgärder med hög verkningsgrad såsom batterier, antingen stationära eller i våra elbilar. Variationer med lång varaktighet, till exempel längre perioder med mycket eller lite vind, kan hanteras med åtgärder med relativt låg kostnad för energilagring, såsom vattenkraft och flexibel produktion av vätgas med vätgaslagring under mark, exempelvis det som nu utvecklas inom Hybrit-projektet.