Elise Grosse: Svensk innovationskraft kan göra megastäder klimatsmarta

Världen och vår ekonomiska verklighet är i snabb förändring. För att framtidssäkra ett hållbart samhälle krävs det att vi utöver kronor och ören, även väger in andra värden, som kilowattimmar (kWh) för energi, kilogram koldioxidekvivalenter (kgCO2e) för klimatutsläpp, grad av återbrukbarhet och cirkuläritet samt landskapsgestaltning som minimerar klimatrisker, säkrar biologisk mångfald och sociala värden. Allt fler ställer nu krav på att rapportera på dessa valutor. Kraven kommer dels från myndigheter som en följd av EU-taxonomin och direktivet om hållbarhetsrapportering, CSRD. Dels från kunder som vill säkra sin tillgång till privat finansiering framgent.

Det finns en enorm innovationskraft bland arkitekter och ingenjörer som utvecklar digitala verktyg för hållbara städer.

Det finns en enorm innovationskraft bland arkitekter och ingenjörer som utvecklar digitala verktyg för hållbara städer. Svensk innovation får uppmärksamhet på internationella arenor kring digitalisering och design. De som är duktiga inom grön omställning i tidiga planeringsskeden, har en global marknad framför sig. Utöver att bidra till svensk export ingjuter de nya verktygen hopp i en tid som annars domineras av berättelser om multipla kriser och dystopin från senaste IPCC-rapporten. Kristider ger oss möjlighet att åstadkomma strukturella förändringar, eller som Churchill sa: ”Don´t waste a good crisis!”. Nu behöver vi akut minska klimatutsläppen. Här spelar städernas gröna omställning en huvudroll och för att lyckas behöver vi planera utifrån flera valutor än kronor och ören.

Parallellt med forskning, investerar näringslivet med gemensam kompetens och pengar för att utveckla verktyg, till exempel Skanskas framdrift av EC3 och Carbon Designer av OneClick LCA. Det som nu får innovationspris är verktyg där olika valutor kan kombineras i ett och samma verktyg. Ett exempel på det är Swecos “Carbon Cost Compass”, förkortat C3. Arkitekt, konstruktör och beställare kan laborera med olika jämförbara alternativ för byggnadens tak, väggar etcetera och i realtid föra en lösningsorienterad dialog kring utfallet av kostnad i både kronor och klimat. När dessa verktyg används i tidiga skeden av samhällsplaneringen, där det är som mest komplext och osäkert, skapar man störst nytta för lägst kostnad.

När svensk planering bidrar till en klimatsmart, resurseffektiv och resilient 23-miljoners stad utomlands, i stället för en fossilbaserad, kan svensk planering accelerera storstäders gröna omställning globalt.

Svensk innovation möjliggör smart planering av klimat och kostnad för hela städer. Genom att koppla ihop verktyg för olika “valutor” till städers digitala 3D-modeller kan till exempel klimat och kostnader tidseffektivt testas med en detaljeringsgrad ner på skruv- och mutternivå. I tidig planering, exempelvis i översiktsplan eller inför samråd eller detaljplan, kan byggnaders klimatavtryck illustreras med olika färger – “walk-of-shame” för den byggnad som inte är inom stadens klimatbudget! Detta möjliggör nya ekonomiska modeller såsom att attrahera gröna investeringar eller ta fram markanvisningar där lägst kostnad i båda valutor – kronor respektive klimatutsläpp – vägs in.

En energipositiv stadsdel i Sverige gör kanske inte störst skillnad för nästa IPCC rapport, men när svensk planering bidrar till en klimatsmart, resurseffektiv och resilient 23-miljoners stad utomlands, i stället för en fossilbaserad, kan svensk planering accelerera storstäders gröna omställning globalt. Så gör svensk export skillnad på global nivå.

Elise Grosse
Hållbarhetschef, Sweco Architechts