Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbar stad

”Framtidens bostäder växer i skogen”

Publicerad: 20 Juni 2017, 05:00

DEBATT Bostadsminister Peter Eriksson säger sig vurma för trähus, men samtidigt sänder han helt andra signaler till branschen. Tillämpningen av artskyddet och kilometerskatten försvårar för leverantörerna, skriver riksdagsledamoten Ola Johansson (C).


Trähus är det miljövänligaste och klimatsmartaste sättet att bygga hus på. Ett hus med trästomme genererar 40 procent lägre koldioxidutsläpp än ett motsvarande betonghus. Trähus skapar också sysselsättning på landsbygden i hela landet och möjliggör att skogsägare kan leva på sitt skogsbruk. Trots detta visar Socialdemokraterna och Miljöpartiet inget större intresse i att bygga fler trähus.

Bostadsminister Peter Eriksson säger sig vurma för trähus. Men samtidigt sänder han helt andra signaler till branschen. När artsskyddet tillämpas på ett sådant sätt att avverkningar stoppas och de för landsbygden och skogsnäringen helt nödvändiga transporterna riskerar att fördyras på grund av en kilometerskatt visar Miljöpartiets politiker att de inte alls är intresserade av fler trähus. De vill bara ha in mer pengar till statskassan.

Samtidigt subventionerar regeringen byggandet blint och betalar ut pengar till byggherrar och kommuner som troligtvis ändå skulle ha byggt. Vi anser att byggsubventioner är helt fel väg att gå. Det är brist på mark, krångliga regler och långa planprocesser som är de största hindren. På många håll är det strandskydd eller bullerregler som stoppar byggandet av attraktiva bostäder.

Vi vill däremot ha levande skogar och det måste vara möjligt att bruka skogen effektivt och klimatsmart. I stället för att bokstavstolka de 16 nationella miljömålen, borde regeringen se det positiva med en grön omställning till ett extensivt och hållbart skogsbruk, som det går att leva på som skogsägare.

Under 100 år banade nationella och materialspecifika byggregler vägen för höghusen i betong och det var först då Sverige blev medlem i EU som vi fick funktionskrav på byggmaterial. Sedan dess har träbyggandet ökat starkt och uppmärksammas av allt fler.

Trähusfabrikerna finns, liksom sågverken, närmast råvaran, men husen som är lätta att transportera kan lösa bostadskrisen i såväl storstäder som småorter i hela Sverige. De lyfts enkelt på plats, sätts samman snabbt och utan större störningar för kringboende. Trähusfabrikerna skapar jobb på landsbygden där varje jobb är viktigt för ett levande samhälle. I en forskningsrapport från Linköpings universitet konstateras att 8 000 nya jobb måste skapas för att bygga ikapp bostadsbristen, varav 6 000 jobb är på landsbygden om hälften av bostäderna som byggs är trähus.

Ett hus med trästomme genererar i byggprocessen 40 procent lägre koldioxidutsläpp än ett betonghus under byggtiden. Träets kollagringsförmåga kommer också att minska klimattrycket på ett sätt som inget betonghus kommer i närheten av.

Ska vi ha en levande landsbygd och nå det försiktiga målet om 50 procent nya bostäder i trä ska vi inte försvåra för skogsägarna och trähusbyggarna, utan i stället göra det enklare för dem. Då blir klimatnyttan större och vi kan skapa nya jobb i hela landet.

Ola Johansson, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson (C)

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.