Kommuner, organisationer och föreningar vill att regeringen värnar ekosystemet i Kattegatt

Strax innan jul skickade Kattegatts kustvattenråd en skrivelse till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), där man slår fast att ekosystemet i Kattegatt behöver skydd och ansvarsfull förvaltning. Bland undertecknarna finns Halmstads, Laholms och Båstads kommun, Ätrans och Nissans vattenråd, Halmstads och Hallands naturskyddsförening, Sportfiskarna i Halland, Vänsterpartiet i Laholm  och Miljöpartiet i Halland.

Under 2009 infördes fiskeregleringar i delar av Kattegatt i syfte att skydda torsken. Bland annat stängdes ett stort område utanför Laholmsbukten helt för fiske, och åtgärderna har visat sig ha haft stor positiv effekt. Dels har de gynnat fiskebestånden i Kattegatt. Men eftersom även bottenmiljöerna skyddats från fysisk påverkan i form av trålning har den biologiska mångfalden på bottnarna i det stängda området också gynnats. Målet att skydda torsken har på så sätt fått flera positiva mervärden.

Men som Miljöaktuellt rapporterade om i augusti förra året så har en arbetsgrupp tillsatts av Sverige och Danmark som just nu för diskussioner om ändringar av den nuvarande fiskeregleringen. Detta har väckt starka reaktioner från bland annat länsstyrelserna i Skåne och i Halland som är oroliga över att fiske i området ska tillåtas igen.

Från Kattegatts kustvattenråd är man inne på samma spår som de två länsstyrelserna. I ett pressmeddelande skriver man att ”de förhandlingar som Sverige och Danmark nu för om att öppna området för fiske är oroväckande”, och i brevet till Sven-Erik Bucht och Åsa Romson utvecklar man varför:

”Återhämtningen av bottenfaunan inom området som varit permanent stängt sedan 2009 visar att den ekologiska potentialen i dessa mjukbottnar är mycket stor om de skyddas från fysisk påverkan. Ett välmående bottenområde i Kattegatt med fullt återhämtad fauna ger högre biologisk mångfald och skapar en källa för larvspridning och ett överspill av kommersiellt viktiga arter till resterande del av Kattegatt.”

Att förbjuda fiske vissa tider på året är därför ingen lösning argumenterar man i brevet:

”De allra flesta svenska trålfiskare använder en rist i sina trålar vilket minskar bifångsten av torsk. Det är mycket positivt med selektiva redskap och önskan är självklart att de danska fiskarna ska följa Sveriges goda exempel. Dock orsakar fortfarande trålningen stor skada på bottenhabitaten, det som utgör grunden för hela ekosystemet. Att stänga vissa områden under torskens lekperiod och sedan öppna upp dem för fiske med bottentrål skyddar inte habitaten som torsken leker i och det kan därför argumenteras att de åtgärderna inte följer varken miljömålen, havsmiljödirektivet eller ekosystemansatsen.”

Efter artikeln i Miljöaktuellt i somras lämnade riksdagsledamoten Jens Holm (V) in en skriftlig riksdagsfråga till regeringen. I svaret från klimat- och miljöminister Åsa Romson, som kom i början av september, framgår att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att analysera inventeringar från området, och att regeringen har för avsikt att vidta skyddsåtgärder om dessa analyser visar att det faktiskt förekommer skyddsvärda bottenmiljöer.

I det regleringsbrev som gavs till Havs- och vattenmyndigheten i december gör regeringen klart vad man nu förväntar sig av myndigheten:

Havs- och vattenmyndigheten ska analysera om områden med mjukbotten i Kattegatt innehåller livsmiljöer eller arter som möter kriterierna i Ospars eller Helcoms listor över hotade eller minskande arter och habitat. I det fall myndigheten bedömer att så är fallet ska myndigheten vidare värdera om bevarandevärdena är sådana att områden är lämpliga att rapportera som Marine Protected Areas (MPA) till Ospar och Helcom. Myndigheten ska även redovisa ett förslag till process för fortsatt arbete med bevarandeåtgärder i relevanta områden, inklusive en bedömning av ekonomiska konsekvenser. I genomförandet av uppdraget ska hänsyn tas till den pågående processen mellan Sverige och Danmark om skydd av torsken i Kattegatt.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2016.

Anders Hellberg