Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbar stad

Kommunerna saknar tydliga placeringsdirektiv

Publicerad: 7 Oktober 2014, 11:16

Var fjärde kommun har tydliga placeringsdirektiv som undviker miljöskadlig verksamhet. Det räcker inte, hävdar Annika Wallenskog på SKL.


Ämnen i artikeln:

Miljöaktuellt

Det finns framför allt tre typer av pengar som kommunerna förvaltar: den egna kassakistan, de anställdas framtida pensioner eller stiftelser och donationspengar. När Miljöaktuellt frågar om kommunens placeringsdirektiv ställer tydliga krav på att undvika miljöskadlig verksamhet som oljeborrning och gruvbrytning svarar en tredjedel att de inte har några pengar. En fjärdedel säger att de har sådana krav medan fyra av tio saknar tydliga direktiv.

– Jag blir faktiskt förvånad att kommunerna har etiska riktlinjer när det gäller exempelvis porr, spelverksamhet och barnarbete, men inte när det gäller miljö. Det räcker inte med de klassiska etiska och sociala kraven tycker jag, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL.

Enligt henne har de allra flesta kommuner inte några pengar att placera, snarare lånar de pengar. Dessutom är kommunernas tillgångar ofta låsta i mark och fastigheter. Ändå borde de ha tydliga placeringsdirektiv, menar hon, för när ett kommunägt bolag säljs finns det plötsligt pengar på kontot. Då ska alla riktlinjer finnas på plats.

– Det är bra om man som ansvarig i en kommun funderar igenom detta och ligger ett steg före, säger Annika Wallenskog.

När Miljöaktuellt ringer runt för att ta del av kommunernas placeringsdirektiv visar det sig att de inte riktigt håller måttet. Åtminstone inte enligt Miljöaktuellts höga krav.

Först efter tio samtal hittar vi en kommun, Jönköping, som stolt visa upp sina riktlinjer:

”Placering medges ej heller i företag vars verksamhet är förenad med stora miljörisker. Med stora miljörisker avses verksamheter som innebär betydande hot mot den biologiska mångfalden, betydande klimatpåverkan samt exploatering av ändliga naturresurser.”

De 24 miljoner kronor som berörs ligger i olika donationsfonder. Två tredjedelar är placerade i ränte­bärande papper och resten i aktier.

– Kommuner som bara investerar i räntebärande papper behöver inga placeringsdirektiv, men så fort det handlar om företagsobligationer eller aktier som i Jönköpings fall måste direktiven finnas på plats, säger Annika Wallenskog.

Sen räcker det inte med att bara ha kraven på papper. Placeringarna måste kontrolleras också, antingen genom att kommunen anlitar ett företag som gör en uppföljning, eller att det skrivs in i avtal med förvaltaren.

Trots att Jönköpings policy är sju år gammal vet inte finanschefen Eva Nilenfjord om kommunen kontrollerat placeringarna eller inte. Ett annat problem är att konkretisera vad som menas med ”betydande hot”. Därför håller kommunen just nu att se över direktiv och placeringar.

Några självklara regler finns inte, anser Annika Wallenskog:

– Finns det oljesand och fracking i portföljen måste kommunen ta ett beslut om det ska säljas eller inte. Generellt sett är dock kommunerna försiktiga när de placerar sina pengar, säger hon.

Missa inte konferensen Hållbar kommun.

Jesper Gunnarsson

Ämnen i artikeln:

Miljöaktuellt

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.