Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbar stad

Så brister de statliga bolagen i sin kommunikation

Publicerad: 7 September 2009, 16:24

En färsk undersökning av konsultbyrån Goodpoint visar på brister i de statliga bolagens klimatkommunikation.


Ämnen i artikeln:

Gri

Under Sveriges ordförandeskap i EU utgör klimatfrågan ett av tre prioriterade arbetsområden. Statliga bolag har till uppgift att agera föredöme i enlighet med regeringens politik samt att tydligt kommunicera sitt miljöarbete i form av hållbarhetsredovisningar.

Vår undersökning visar dock att en majoritet av bolagen brister i sin klimatkommunikation vilket får deras klimatarbete att framstå som bristfälligt.

Näringsminister Maud Olofsson uppmanade under Almedalsveckan svenska företag till nya krafttag inom klimatarbetet,”… som /…/ näringsminister vill jag också rikta en tydlig uppmaning till landets företag. Vi måste alla anstränga oss mer. Det finns en förväntan, en marknad och en efterfrågan. Se det! Klimatet kräver mer! Svenska folket kräver mer!”. Maud väljer här att rikta sin uppmaning till alla företag, men hur väl har regeringen drivit på klimatrapporteringen i de bolag där de själva står som ägare?

Goodpoint har granskat 28 statliga bolag och deras klimatarbete, med utgångspunkt i vad de kommunicerar via års- och hållbarhetsredovisningar och sina hemsidor. Undersökningen har syftat till att belysa om bolagens rapportering vittnar om ett systematiskt angreppssätt i klimatarbetet med konkreta mål, handlingsplaner och resultat. Dessutom undersöktes rapporteringen av risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar och hur de kopplar detta till företagets finansiella utveckling.

Vår undersökning visar att klimatarbetet överlag får relativt lite fokus men också att rapporteringen är av väldigt skiftande kvalitet. Ofta saknas en tydlig struktur eller systematik som binder samman redovisade utsläpp med mål, åtgärder, resultat och nya prioriteringar. Kontentan blir då att både mål och åtgärder framstår som svaga. Det framgår dock av rapporteringen att bolagen generellt har många klimatrelaterade åtgärder på gång, såsom energibesparingar och energiomställning, miljöfordon, klimatvänligare och minskat tjänsteresande samt klimatkompensering. Men det är enbart nio bolag som tar det hela ett steg längre och även redovisar konkreta mätbara koldioxidmål.

Dessvärre är kommunikationen av motgångar, utmaningar och tillkortakommanden nästintill obefintlig vilket minskar trovärdigheten i även de bästa rapporter. Ett positivt resultat är att hälften (se diagram 1.2) av bolagen redogör för finansiella risker och möjligheter som uppstått i verksamheten på grund av klimatförändringar. Däremot är det endast fyra stycken som faktiskt belyser konkreta kostnader eller potentiella intäkter och besparingsmöjligheter som kan relateras till klimatfrågan.
Högst poäng fick Bilprovningen, Green Cargo, Posten, SAS, SJ och Vattenfall. Posten och Bilprovningen utmärker sig för sin klara struktur, Green Cargo för sin finansiella rapportering av risker och möjligheter som har med klimatförändringar att göra och SAS, SJ och Vattenfall för sina informativa och opinionsbildande hemsidor.

Bolagens bristande kommunikation medför att de inte framstår som föredömen i klimatarbetet. Som en del av undersökningen gjordes ett antal kompletterande telefonintervjuer. Dessa visar att klimatarbetet i själva verket är mer utförligt än vad som kommuniceras. Vissa redovisar för första gången och betonar att det inte hade skadat med mer konkreta riktlinjer från regeringens sida såsom krav på miljöledning, krav på att uppnå en viss tillämplighetsnivå inom GRI eller samma specifika mål på klimatarbetet som regeringen arbetar efter. Däremot betonar flertalet av de statliga bolagen att de själva har ett ansvar att ta reda på saker som är oklara, bristerna kan därför också bero på ett missat ansvarstagande från bolagens sida.

Allt pekar på att klimatfrågan
får större prioritet och syftet med FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, är att driva länderna till att enas om ytterligare åtaganden. Klimatarbetet kan därför löna sig både för samhället i stort, genom en minskad klimatpåverkan, men också för tillväxten i företagen. Efterfrågan på hållbara produkter och tjänster tenderar att öka, samtidigt som det egna varumärket kan bli stärkt genom en satsning på ett klimatarbete, internt som externt. Dessutom kan klimatförändringarna leda till ökade kostnader då den nya klimatpropositionen (2008/09:162) varnar för höjda skatter med koppling till koldioxidutsläpp. Ett gediget klimatarbete kan därför ge såväl konkurrensfördelar som minskade kostnader.

Alla parter bör ta ett större
ansvar för att kunna dra nytta av fördelarna med ett klimatarbete. Bolagen i form av en tydligare kommunikation och struktur när det kommer till mål och åtgärdsplaner, för såväl extern som intern verksamhet och svenska staten i sin roll som ägare. Bolagen är trots allt en del av statens eget varumärke, vilket gör det ännu viktigare för regeringen att se till så att de statliga bolagen faktiskt framstår som föredömen.

Har du verkligen stenkoll? Få helheten, översikten och analyserna i tidningen Miljöaktuellt

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Gri

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.