White: Arbetet mot fossilfri byggsektor måste börja senast 2030

Bygg- och anläggningssektorns klimatfärdplan, som kom för två år, sedan slår fast att branschen ska vara helt fossilfri år 2045. Nu tar arkitektföretaget White konsekvenserna av detta och sätter som mål i sin nya affärsplan att redan år 2030 enbart arbeta med klimatneutrala projekt. Anledningen till att målåret är 2030, och inte 2045 som i färdplanen, är att många samhällsbyggnadsprojekt tar tio till femton år att genomföra. 

– Vi har räknat baklänges på målen i byggbranschens klimatfärdplan. Vi jobbar med de största projekten som tar längst tid, inte ovanligt att de tar 10 till 15 år. För att färdplanens mål ska kunna nås måste redan de stora projekt vi startar år 2030 vara koldioxidneutrala, säger Whites vd Alexandra Hagen till Aktuell Hållbarhet. 

I dag är andelen klimatneutrala projekt hos White 1 procent. I Whites föregående affärsplan sattes målet att nå 30 koldioxidneutrala projekt till år 2019. Utfallet blev ett färdigställt projekt och 20 pågående projekt med ambitionen att bli koldioxidneutrala.

Planen för att nå klimatneutralitet och klimatpositivet går ut på att redan i dag formulera en målbild för klimatneutrala projekt, upprätta en klimatbudget för alla projekt, öka fokuset på återbruk, minska behoven av nybyggnation och säkerställa yteffektivitet i alla projekt samt att välja material och energi med den allra lägsta miljöpåverkan. Slutligen tänker sig White att de utsläppsrester som blir över ska balanseras upp genom kollagring i träbyggnader och investeringar i förnybar energi. 

Kommer ni att tacka nej till projekt som inte kan genomföras inom ramen för era klimatkrav? 

– När det kommer till att välja bort projekt så ser vi att vi har ett ansvar att vara med och lyfta nivån som helhet. När vi närmar oss 2030 kan det komma att bli aktuellt att välja bort projekt men vi har inte beslutat när. Arbetet pågår med att ta fram en färdplan för hur vi ska nå målet.

Alexandra Hagen menar att det kommer att krävas en stor förändring för att nå klimatmålet. En stor utmaning för White är att minskade utsläpp kräver ett helt nytt sätt att tänka vid formgivning. 

– Det handlar om att ta tillvara det befintliga. Vi är inte vana vid att jobba med transformation och återbruk. Det är en enorm formgivningsfråga. I dag formger vi en byggnad utifrån hur den ska se ut och vad den ska ha för funktion. Sen plockar vi bara material från hyllan för genomförandet. Nu måste vi vända på hur vi tänker och utgå från vilka material som finns tillgängliga och formge efter de förutsättningar som finns. Istället för att ta materialen på slutet så måste vi i framtiden börja med materialen, säger hon. 

De senaste 100 åren har kostnaden för byggmaterial minskat kraftigt tack vare effektivare tillverkningsprocesser. Samtidigt har priset för byggarbetskraft skjutit höjden. Därför är tid det värdefullaste som finns i byggbranschen i dag och den som bygger snabbast kan bygga med lägst kostnader. 

– I dag är det viktigare att bygga snabbt än att hålla nere materialförbrukningen. Det här är något vi måste försöka komma bort ifrån. 

Begreppet klimatpositivt har diskuterats en del de senaste åren. White definierar klimatpositivitet genom att beräkna en byggnads klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv om 50 år. På den tiden ska utsläppen ha balanserats till en neutral klimatpåverkan. För att ett projekt ska bli klimatpositivt ska det minska utsläppen med ytterligare 10 procent, antingen genom kollagring eller genom kompensation genom investeringar i förnybar energi.

– Vi tänker oss att det finns två metoder för att balansera det sista av en byggnads klimatskuld. Det ena är lagring av koldioxid i det trä som du bygger med. Om du bygger i trä så lagras koldioxid samtidigt som det möjliggör att nya träd som binder koldioxid växer upp. Det andra är investeringar i lokal förnybar energi, antingen solcellsanläggningar kopplade till fastigheter eller investeringar i annan förnybar energi någon annanstans.