Genombrott för rening av PFAS-förorenat vatten

Ett pilotprojekt vid Ragn-Sells deponi i Högbytorp visar att det är möjligt att storskaligt rena bort per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS, från lakvatten med hjälp av en ny metod.

– Det som är nytt är att vi till viss del använde Chromaforas teknik som bygger på ultrafiltrering, alltså membranfiltrering. Sedan använde vi aktivt kol i steg två för att fånga in ämnena. Vi hade en produktion av 500 kubikmeter per dygn i snitt och som mest 1000 kubik per dygn, säger Johan Seijmer, vd Chromafora, till Aktuell Hållbarhet.

Ultrafiltreringen tar inte bort PFAS men skapar ett partikelfritt vatten som gör att kolfiltret där PFAS-reningen sker inte sätts igen. 

Enligt ett handläggarstöd från Miljösamverkan Sverige, Mis, från i våras finns det 6700 deponiobjekt registrerade i Sverige varav några få procent har undersökts med avseende på PFAS. Enligt Mis har intresset för PFAS-rening på senare år vuxit i avfallsbranschen.

Det här projektet utförde Chromafora på uppdrag av Ragn-Sells i Högbytorp, i Bro norr om Stockholm. Några krav på PFAS-rening från miljömyndigheterna finns inte men enligt Johan Seijmer ville Ragn-Sells rena vattnet för att bevattna grönytor under sommaren och samtidigt testa nya reningstekniker. Det här var första gången som tvåstegsmetoden användes i stor skala.

– Vi är redo att skala upp tekniken och använda den på fler anläggningar. Det vi jobbar med nu är att kunna använda den här metoden men byta ut kolfiltret mot vår egen patenterade metod Selpaxt. Det som är unikt med den är att den har en väldigt bra förmåga att fånga både korta och långa PFAS-kedjor, säger Johan Seijmer.

Vid projektet i Högbytorp lyckades man enligt Johan Seijmer rena bort mer än 45 procent av de 11 vanligaste PFAS-ämnena. Med Selpaxt säger han att man ska kunna rena bort över 90 procent av dessa ämnen.

Enligt Johan Seijmer har många prövat olika metoder för storskalig PFAS-rening utan att hitta något som fungerar.  Att det nu finns en fungerande reningsmetod öppnar för att ställa krav på PFAS–rening av lakvatten från deponier och processindustrier. 

– PFAS finns överallt, i vatten och jordar i Sverige. Ska man någon gång börja plocka bort det ur kretsloppet är det bra att börja i högutsläppskällorna där man kan ta bort stora koncentrationer av PFAS. 

Men enligt Johan Seijmer måste arbetet med att bli kvitt PFAS egentligen börja i en annan ände.

– Det finns fem tusen PFAS-kemikalier och endast ett fåtal av dem är förbjudna att använda. Det går att köpa PFAS som industrikemikalie var som helst. Så länge vi tillför det till kretsloppet hela tiden är det ett Sisyfos-arbete att ta bort det.

PFAS-ämnena som förorenat många dricksvatten i Sverige har sedan hösten 2020 fått sänkta gränsvärden i EU. Ämnena är vattenlösliga och rörliga i marken samtidigt som de bland annat kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten och anrikas i näringskedjan.

Enligt ny forskning från Örebro universitet, som nyligen publicerades i tidskriften Environmental Pollution, kan PFAS förutom att försvaga immunförsvaret även göra bakterier starkare. Det blir en dubbel effekt.

”Det kan leda till en ökad risk för infektioner. Det har vi tidigare sett hos människor i södra Sverige vars dricksvatten innehållit höga halter av PFAS. Vår studie ger ytterligare en förklaring till detta”, säger Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet.