Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag10.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

1-0 till blivande högskoleingenjörer

Publicerad: 5 Mars 2009, 09:10

Företag kommer att skrika efter högskoleingenjörer. För civilingenjörer ser det inte lika ljust ut.


Bristen på högskoleingenjörer kommer att bli värre än i dag. Företagen kommer följaktligen att få slåss om de som finns. Det framgår av en rapport från Högskoleverket, HSV, som granskat hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de som börjat plugga i höst är klara med sina utbildningar, det vill säga om tre till fyra år.

Pensionsavgångar väntas bli ett avgörande gissel. 200.000 förvärvsarbetande i dag, varav hälften har en bakgrund i gymnasiets fyraåriga tekniska utbildning, kommer i stor utsträckning att ersättas med högskoleingenjörer när det är dags för pension.

Bristen väntas till en del täckas av personer som har högskolepoäng men saknar examen, personer som har ospecifierad teknisk eftergymnasial utbildning – där invandrare utgör en stor del – samt civilingenjörer. Ett förslag från gymnasieutredningen om ett nytt tekniskt program och ett fjärde tekniskt år kan, om det genomförs, också påverka situationen, menar HSV.

För civilingenjörer blir situationen annorlunda, spår HSV. Här väntas ett överskott av arbetskraft uppstå när tillskottet av nyutexaminerade blir större än rekryteringsbehovet. HSV noterar dock att det långsiktiga behovet av olika typer av ingenjörer är svårbedömt.

Sedan 1990 har antalet förvärsvarbetande civilingenjörer ökat från 55.000 till nära 100.000. De vanligaste inriktningarna är maskinteknik, energi- och elektroteknik, byggnadsteknik, teknisk fysik samt kemi- och bioteknik. Bakom det väntade överskottet anses den nuvarande dimensioneringen av civilingenjörsutbildningen ligga. I dag finns elva lärosäten med rätt att examinera civilingenjörer, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Umeå universitet och Uppsala universitet. Flera av lärosätena uppges ha få studenter. Hösten 2008 började 80 procent av studenterna vid någon av de fyra största skolorna, det vill säga Chalmers, KTH, Lund eller Linköping.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.