Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

15 kommunala miljöprojekt i framkant

Publicerad: 27 Juni 2013, 03:00

Under Miljöaktuellts kommunrankning hittade vi flera ytterst intressanta miljöprojekt. Här är några av dem.


Det bedrivs miljöarbete på många fronter i landets kommuner. Många arbetar med enskilda avlopp, kalkar sjöar, energieffektiviserar, sanerar mark och bildar naturreservat, men det finns också mer fantasifulla projekt som sticker ut. Här är ett axplock av dem, men det finns många fler.

Lilla Edet informerar till exempel ägare till gamla träd varför dessa ska skötas och bevaras. Västerås vill ha rakare busslinjer. Båstad provar att röta tång till biogas. Falkenberg ska återställa en fors som inte strömmat fritt sedan 1904. I centrala Borås finns bikupor på taket till ett hotell. Med mera, med mera.

- Lerums kommun ska bygga ett 400 meter långt bullerskydd i form av solfångare. Skyddet ska minska det höga bullret med 60 till 90 procent och solenergin ska kopplas in på fjärrvärmenätet. Projektet beräknas kosta 14 miljoner kronor, varav fem miljoner kommer från EU-kommissionen.
- Falköpings kommun investerar i vindkraft tillsammans med lokalt näringsliv och kommuninvånare. Det har tre syften: att säkra kommunens egen elförsörjning med förnybar el, att stärka den lokala ekonomin och att minska risken för konflikter runt etablering av vindkraftverk. Satsningarna landar på totalt 70 miljoner kronor.
- Laholms kommun driver flera naturvårdsprojekt för att återskapa sanddyner och kusthedar som är viktiga livsmiljöer för flera sällsynta och rödlistade växter och djur. I dag har bergtall, vresros och björksly gjort att miljöerna har vuxit igen. De nygamla miljöerna ska också gynna badlivet och fungera som rekreationsmiljöer.
- Ronneby kommuns projekt Cefur (Center för forskning och hållbar utveckling i Ronneby) är ett sätt för kommunen att knyta ihop forskarsamhället med det lokala näringslivet och stödja innovationer. En av satsningarna är att utveckla och stimulera återvinning av gröna plaster.
- Östersunds kommunala bostadsbolag Östersundshem satsar på möjligheter till spontanidrott och sociala mötesplatser och har anlagt två multisportarenor och en isbana i olika bostadsområden. Tanken är att närheten till anläggningarna ska minska behovet av att transportera sig till större fritidsanläggningar.
- Hammarö kommun samarbetar med FN-förbundet Skolmat blir kunskap för att öka elevernas förståelse för matens miljöpåverkan. Skolorna ska servera mindre kött och mer klimatvänlig mat. Eleverna går på föreläsningar och får väga sina egna matrester. De pengar som kommunen sparar på minskat matsvinn betalar skolluncher till barn i utvecklingsländer.
- Storumans kommunala fastighetsbolag Umluspen ska minska energiförbrukningen med 30 procent till 2020. Hittills har förbrukningen minskat med nästan 16 procent jämfört med 2007. De lättaste åtgärderna är redan utförda och nu väntar större investeringar, bland annat bergvärme där fjärrvärmenätet inte når och ventilationsanläggningar som gör att alla byggnader värmeväxlar från luften.
- Skellefteå kommun jobbar med lokala vattenråd för att uppnå god vattenstatus i 1 500 sjöar och 1 000 vattendrag. Råden engagerar lokalsamhället och speciella vattenpolitiker ansvarar för dem. Just nu undanröjer man vandringshinder för fisk, skapar livsmiljöer för flodpärlmusslan och arbetar med återställning efter flottning.
- Sundsvalls kommun är tillsammans med Östersund drivande i projektet Green highway, en satsning på ett fossilfritt transportsystem mellan Trondheim och Sundsvall. Längs vägen finns laddställen för elbilar och mackar med förnybara drivmedel. Samarbetet ska också bidra till generell miljövänlig utveckling i området och grön turism.
- Lindesbergs kommun har genom sitt bostadsbolag upphandlat 18 lägenheter utifrån livscykelkostnader som byggkriterium. I stället för att pressa priset för byggkostnaden med förmodat höga underhållskostnader ville kommunen ha det billigaste alternativet under byggnadens hela livslängd. Förvånansvärt nog blev priset per kvadratmeter lägre än traditionella byggnader.
- Linköpings kommun har under lång tid återskapat fågelsjöar och våtmarker som tidigare dikats ut. Sammanlagt har över hundra hektar återskapats. Dessutom har tio mindre vattendrag restaurerats och ett trettiotal småvatten har skapats. Runt våtmarkerna finns vandringsleder, vindskydd, dass, fågeltorn, grill- och rastplatser med mera och flera områden är anpassade för rörelsehindrade.
- Enköpings kommun anlägger sin andra vattenpark för naturlig rening av dagvattnet. När den är klar kommer i princip hela reningsbehovet att täckas. I den befintliga parken, som är drygt tio år gammal, renas bland annat vinterns bortplogade snömassor. Reningen av tungmetaller har visat sig mycket bättre än kalkylerna. Bottensedimentet med tungmetallerna ska skrapas bort vart tjugonde år. Driften kostar ungefär 100 000 kronor per år.
- Ölandskommunerna Mörbylånga och Borgholm driver ett projekt kring hållbar turistnäring och erbjuder turistföretag gratis energirådgivning. I arbetet ingår också att klimatanpassa turistnäringen och informera om och minska framtida kostnader och negativa effekter till följd av klimatförändringar.
- Växjö kommun har infört en samordningscentral för godsleveranser till 450 olika platser i kommunen. Förut behövdes 1 900 leveranser per vecka för att frakta ut alla beställningar, nu har man fått ned dem till 350. De fordon som kör ut varorna använder i huvudsak biodrivmedel och utsläppen har minskat med 71 till 76 procent. Systemet gör också att mindre, lokala producenter kan lämna anbud när de bara behöver leverera till samordningscentralen.
- Haninge kommun har startat ett stadsodlingsnätverk. De som är intresserade får pallkragar och jord av kommunen och blir anvisade platser både inne och ute. Även privata markägare ingår i nätverket. Varje tisdagskväll träffas stadsodlarna för att utbyta erfarenheter och inspireras.


Se hur miljöbra din kommun är här!

Jesper Gunnarsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.