Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

286 megabyte i pottan

Publicerad: 25 September 2009, 04:41

Jörgen Städje satt nyligen och svor sig igenom en konfiguration av Windows Vista och funderade på resursslöseriet.


Organisation är effektivitet. Effektivitet är resurssnålhet. Det gäller iallafall för maskiner och hus. Men hur fungerar det om det inte är organiserat i huvudet? Det återverkar på den dagliga verksamheten och gör den inte direkt grönare, resurssnålare eller effektivare.

Windows Vista är en plåga. Den kan göra varje normal människa till ett darrande asplöv, som hellre vill sitta i en mörk håla i en vecka än att röra musknapparna igen. Alla frågor och säkerhetsfrågor och töntfrågor och tillgänglighetsfrågor kan göra en normal XP-användare smått nipprig. Vem har egentligen hittat på detta vansinne? Jo, jag vet vem som hittat på det, men vem fick tillåtelse att genomföra produktutvecklingen?

Nu är avinstallationen klar. Klicka på klar för att bli klar.

Vista är en slösaktig och dyrbar plåga, eller var, eftersom delar av industrin tycks ha förbigått den med tystnad. Fundera bara på allt resursslöseri som åtgått för att nyutbilda vanliga windowsanvändare till ett helt nytt symbolspråk och hur mycket arbetstid som förslösats på detta absolut meningslösa. Vista kräver mycket mera maskinresurser för att fungera med samma prestanda som XP. Vem fick betala för nya maskiner, som är snabbare och därmed kräver mera resurser vid tillverknigen och mera ström i drift. Vad hände med alla de gamla maskinerna som naturligtvis är ”helt oanvändbara”?

Förr var alla datorer enkla

Nu har datorena blivit oerhört komplexa inuti och all programvara har svällt ut över alla bräddar. När jag började med Windows var Word 2.0 den bästa ordbehandlaren (Innan dess körde jag DOS som var mycket snabbare och resurssnålare för samma funktion). Word rymdes på en enda HD-diskett så den kan inte ha varit större än 1,4 megabyte. Word 2.0 behövde inte ens installeras. Man startade bara filen Word.exe och så var programmet igång. Det skapade sina egna tillbehörsfiler om de behövdes, som Normal.dot och sånt. Disketten var lätt att ta med sig och använda när man jobbade ute hos kunder på fältet.

Idag skulle jag göra en så enkel grej om att bara ta bort Office Student Version 2007 och det var 286 megabyte (40 cm diskett-stapel). Det tog en kvart för avinstalleraren att bara sudda filerna, på en dator och hårddisk som var 100 gånger snabbare än den dator jag haft när jag jobbade med 2.0:an. Var är det för resursslösande vansinne som har uppstått inom programvarubranschen?

De gamla programmet klarade de tre viktiga saker man förväntar sig att en ordbehandlare ska, nämligen att kunna ta emot text från tangentbord och visa den på bildskärmen, spara den och skriva ut den. Med den nya Microsoft Professional Office Ultra Super Plus 2007 kan man också mata in text, se den på bildskärmen, spara den och skriva ut ett den.

Det har i princip inte hänt något sedan Word 2.0. Det enda som hänt är att all världens programmerare jobbar 99,9 procent av sin tid i onödan och kastar bort arbete på absolut ingenting (gem, hundar, infogningsautomatiseringsgråskaleguiden mit sauerkraut). Om inte detta är ett slöseri av globala mått så vet inte jag. Det sitter alltså 99,9 procent för många applikationsprogrammerare och använder maskinresurser, energi, ljus och arbetskraft helt i onödan. Frågan är om inte detta kommer att bli den nya, globala, gröna frågan inom datorindustrin? Är det miljövänligt att öda bort så mycket kontorsutrymme, datalagringsutrymme och arbetskraft på någonting som absolut inte behövs?

The principle of least astonishment

Och så mycket energi och tankemöda som våndas fram över den nya ikonografin. Varför ändra symbolspråk fullständigt från en version till nästa? Och så hävda att den nya blivit bättre?

Undrar du varför Vatikanen har behållit sina ikoner oförändrade i ungefär 1000 år? För att det är något pedagogiskt och bra med det. För att folk känner igen dem. Man ska känna igen sig – då trivs man.

Ett relativt komplicerat flyginstrument som horisontgyrot (konsthorisonten) ser nästan likadant ut i alla typer av flygplan, från enkla segelflygplan till stridsflygplan (även om den har delvis andra egenskaper i Gripen än i en Cessna). Horisontgyrot har visat sig vara ett oumbärligt och tillförlitligt instrument som alla piloter litar på, utan vilket betydligt flera skulle stå på nosen i backen. Den får inte ändras för det skulle kunna leda till katastrof i en stressad farosituation. I moderna heldatoriserade cockpitar (glass cockpit) visar man en vanlig gyrohorisont på bildskärmarna. Till och med rymdfärjan har en typ av horisontgyro på sina bildskärmar.

Varför har M$ ändrat något så grundläggande som ikonen för Utforskaren från något man lärt sig känna igen under alla år, något som sitter i ryggmärgen (eller iallafall i syncentrum) till något nytt, fräsigt, som man bara med möda kan känna igen, om och om igen? Den är ny i varje version efter XP, nämligen Vista och Windows7. Har någon sorts konstnärliga ambitioner fått ta över pedagogiken, precis som slarvsvenskan och särskrivningarna fått ta över de svenska lokaliseringarna av M$ produkter? Utforskaren är det absolut vanligaste underhållsverktyget man har i Windows och frustrationen när man inte hittar den är omedelbar.

Var och en kan naturligtvis vägra att delta i uppgraderingsspiralen genom att låta bli att köpa nya versioner. Se på undertecknad. Den här artikeln skrivs i Word 97 som nu är 12 år gammal. 97:an kan ändå ta emot text, spara och skriva ut den. Så här kan man hålla på tills M$ tvingar fram nyinköp genom att sluta stödja gamla produkter eller sluta stödja gamla filformat. Då måste man ändå köpa en ny produkt som man varken behöver eller har tid och resurser att lära sig. Trots allt måste man slösa tid på det.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.