Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag25.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

83 kommuner bryter mot lagen

Publicerad: 27 Juni 2013, 03:00

Mer än var fjärde kommun erkänner att den begår lagbrott. Det handlar främst om luftkvalitet som inte klarar EU:s normer, men också om miljötillsynsförordningen.


I år är det luftens år i EU. Det har miljökommissionären Janez Potocnik bestämt. Bryssels blickar har vänts mot medlemsländernas arbete med att minska halten av luftföroreningar.
Sverige har redan fällts en gång i EU-domstolen för brott mot de fastställda gränsvärdena och i Miljöaktuellts enkät som ligger till grund för kommunrankningen erkänner 44 av Sveriges kommuner att de inte ens gör de mest grundläggande luftundersökningarna. Ännu fler rapporterar inte sitt luftarbete till Naturvårdsverket.

Dessutom erkänner nästan lika många att de bryter mot den två år gamla miljötillsynsförordningen (se artikel här intill). Värst är Jokkmokk, Lycksele, Nordmaling, Skurup och Storuman som bryter mot båda lagkraven.
När det gäller luftkvalitet är det stadsluften i Norrköping, Stockholm, Södertälje och Uppsala som är huvudproblemet. Ena året klarar kommunerna gränsvärdet, andra året ligger de för högt. Alla kommuner som har problem med luftföroreningar ska utforma ett åtgärdsprogram. Inom några år har de flesta kommunerna fått bukt med problemen.
Hur vet en kommun om de har problem med luften? Jo, genom att antingen mäta, göra modellberäkningar eller uppskatta luftkvaliteten. Det är själva grunden i luftkvalitetsförordningen. Här ställs också högre krav på större kommuner, men alla måste göra någonting och alla måste rapportera resultaten till Naturvårdsverket. I vår enkät frågade vi därför kommunerna om de har gjort de grundläggande undersökningarna och 15 procent svarade nej. Minst 44 kommuner (svarsfrekvensen var 95 procent) bryter alltså mot lagen.
– Oj, det var inte många. Jag trodde att det skulle vara fler, eftersom de data som har rapporterats in tyder på det, säger Helena Sabelström, handläggare på Naturvårdsverket.

Under 2011 har ett åttiotal kommuner rapporterat in sina luftdata. Ingen av de övriga kommunerna har skickat in sina uppskattningar till Naturvårdsverket, något som är ett krav sedan 2010.
– Ansvaret för kontrollen är ju lagt på kommunerna och det enda sätt vi kan få en överblick över luftkvaliteten i landet är genom de data som rapporteras in. Nu vet vi inte riktigt hur det ser ut. Kommunerna kanske inte vet vad som gäller eller så tror de att man klarar kraven. Andra har kanske gjort modellberäkningar och skattningar men missat att rapportera till oss, säger Helena Sabelström.

Bland de kommuner som mäter luftkvaliteten finns resursstarka Göteborg. Där har föroreningshalterna varit för höga, men åtgärdsprogrammet har givit effekt. Däremot kan beslutet om folkomröstning äventyra trängselskatten, en åtgärd som annars skulle förbättra luftkvaliteten.
Anders Roth, miljöchef på trafikkontoret i Göteborgs stad, märker av ett tuffare debattklimat. Kvällstidningen GT startade en namninsamling för att få folkomröstningen till stånd. Morgontidningen GP:s ledarsida är visserligen för skatten, men mot att bilutrymme ges till bussar och cyklar och kommunen anklagas av debattörer för att vara bilhatare.
– Många vill gärna se miljöförbättringar, men tycker inte att de får ske på bilens bekostnad, säger Anders Roth.
Regeringen har varit tvungen att införa dubbdäcksförbud och trängselskatt för att kommunerna ska få några av de redskap som krävs för att få bukt med luftproblemen. Ändå är Anders Roth inte nöjd. Han vill till exempel ha kilometerskatt på tunga fordon för att minska kväveutsläppen och förändrat reseavdrag för att minska arbetspendlingen.
– Vi har en bra diskussion med regeringen och Lena Ek är väldigt intresserad, men hon vill nog mer än vad hon får. Det är ingen hemlighet att finansdepartementet inte har miljöfrågor högst upp på dagordningen, säger Anders Roth.

Nu är EU-kommissionen på krigsstigen för att försvara EU-medborgarnas rätt till en hyfsat ren luft. Hyfsat, eftersom EU tillåter högre föroreningshalter än vad Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar. För två månader sedan fick miljödepartementet ett av de brev som det förmodligen minst ville ha. EU kräver svar: Varför bryter Sverige mot EU:s luftkvalitetsdirektiv?
Nästa steg är ett motiverat yttrande, därefter EU-domstolen. Om Sverige fälls en andra gång blir det böter. Magnus Moreau på Miljödepartementet har uppskattat att kostnaden för Sveriges skattebetalare kan hamna i hundramiljonersklassen. Kostnader som miljöminister Lena Ek vill att alla ska betala. Vad finansdepartementet vill är ännu okänt.
2013 må vara luftens år, men det verkar inte bli Sveriges.

Se hur miljöbra din kommun är här!

Jesper Gunnarsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.