Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

92 procent av svenskarna anser att företagsledare är korrupta

Publicerad: 17 November 2016, 10:59

När det kommer till korruption har företagsledare och kommunpolitiker lågt förtroende i Sverige. En undersökning från Transparency International visar att hela 92 procent av svenskarna anser att företagsledare är korrupta i någon mån, för kommunpolitiker är siffran 75 procent.


Det visar världens största opionsundersökning om korruption ”Global Corruption Barometer 2016” som publiceras av Transparency International.

Den svenska delen av undersökningen visar att 92 procent av de svenska respondenterna anser att företagsledare är korrupta i viss utsträckning, 15 procent av de svarande anser att de flesta, eller alla företagsledare, är korrupta. Även kommunalpolitiker har dåligt rykte bland svenskarna. 75 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att korruption finns i denna grupp.

Birgitta Nygren är vice ordförande på Transparency International Sverige. Hon säger att tidigare undersökningar visat att förtroendet för kommunalpolitiker är relativt lågt, men det låga förtroendet för näringslivet är något nytt.
– Det är lite förvånande. Men kanske beror det på att en rad skandaler inom näringslivet avslöjats på senaste tiden, SCA till exempel.

Enligt Transparency International finns den största risken för korruption i Sverige där det offentliga och de privata möts. Stora och komplexa offentliga upphandlingar kan vara en orsak till att fler korruptionsfall avslöjas menar organisationen. Men enligt Birgitta Nygren är det svårt att säga om allmänhetens korruptionsmisstankar överensstämmer med verkligheten.
– Den svenska sammanfattningen visar ju att många tycker att korruptionen har ökat, men vi har ingen statistik som visar att det verkligen förhåller sig så. Det finns inte någon riktigt bra måttstock för korruption som kan avgöra hur omfattande den är. Det är ju en av de brottstyper där båda parter har intresse av att det inte avslöjas.
– Däremot kan man fråga folk om de har blivit utsatta för korruptionsförsök. Det har man inte gjort i den här undersökningen men i en EU-undersökning som gjordes för ett drygt år sedan ställde man den frågan. Det visade sig att det var en oerhörd diskrepans mellan vad folk trodde och hur många som faktiskt varit med om att någon krävt en muta eller försökt muta dem. I Sverige var det färre än 1 procent som varit med om det.

Vad kan den växande misstron få för konsekvenser för samhället?
 
– Häromdagen höll vi ett seminarium där forskaren Andreas Berg talade. Han var övertygad om att risken för korruption ökar när förtroendet naggas i kanten. Om man tror att andra roffar åt sig är det lätt att tänka att man själv ska göra det också.
– Sedan har vi situationen med missnöjespartier i Sverige och utomlands. Missnöjespartier kan inte växa av sig själva, för att locka människor måste de spegla ett missnöje som finns i samhället. Jag tror att det är väldigt negativt när den här typen av korruptionshistorier avslöjas med företagschefer och kommunpolitiker som lever väldigt vidlyftigt. Det visar på klyftorna i samhället, och att olika måttstockar gäller för olika människor.

Läs studien här

Lina Rosengren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.