Analys: Kvartalsvisa utsläppsdata för Sverige

Som första land i världen redovisar Sverige kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är lovvärt och förtjänar större uppmärksamhet än det hittills fått. Internationelle energibyrån, IEA, har tidigare kallat Sverige för ”världsmästare i decoupling” – att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan. Att bryta detta samband är helt avgörande för att världen ska nå de klimatmål som antogs i Paris och nu ratificerats. Efter att tidigare ha uppvisat en period där utsläppen minskat samtidigt som ekonomin har växt har de senaste rapporterna från SCB visat på ökade utsläpp. För fjärde kvartalet 2016 ökar Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp med 3,5 procent jämfört med samma kvartal 2015. Under samma period ökade BNP med 2,6 procent. För helåret 2016 är siffrorna förvisso bättre men inte bra nog. Utsläppen ökade under samtliga kvartal under året och för helåret med 1,7 procent samtidigt som BNP steg med 3,1 procent.

Utsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan, ökade under fjärde kvartalet med 5,8 procent jämfört med samma period 2015. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 1,3 procent, en utveckling som inte imponerar. För helåret 2016 ökade utsläppen med 3,7 procent. Förädlingsvärdet ökade med 0,6 procent. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion är de sektorer som bidrar mest till utsläppen av växthusgaser.

Utvecklingen inom sektorn el, gas och värme är lika illa den. Utsläppsökningen var 2,7 procent jämfört med samma kvartal året innan. Utsläppen från sektorn är till stor del väderberoende. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, behöver den långsiktiga trenden vara tydligt minskande. För helåret 2016 ökade istället utsläppen med 6,2 procent. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 0,5 procent på helårsbasis och med 1,3 procent för kvartal fyra.

Transportsektorn står för 21 procent av Sveriges totala utsläpp och är ensam om att ha ett specifikt utsläppsmål, enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6-7 procent per år. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3 procent per år, men nu ökar transportindustrins utsläpp åter, särskilt flyg- och sjöfartsnäringarna. Utsläppen ökade med 15,9 procent (!) under fjärde kvartalet 2016 och med 6,4 procent för helåret. Förädlingsvärdet steg med 2 procent under kvartal 4 och med blygsamma 0,7 procent för helåret; här finns det största gapet mellan ökade utsläpp och ökat ekonomiskt värde.

Transporter ger upphov till utsläpp inom bland annat byggsektorn, tjänstesektorn, offentlig sektor och hushållens utsläpp. För hushållen finns en positiv trend och en av få ljuspunkter i Sveriges klimatpåverkan. Hushållens utsläpp, inklusive ideella organisationer, minskade med 3,6 procent för helåret 2016 och med 4,4 procent för fjärde kvartalet. En förklaring är ökad användning av biodiesel på bekostnad av fossila bränslen. Hushållen bidrar inte med något förädlingsvärde.

Den senaste sammanställningen av SCB:s kvartalsvisa statistik är en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet. Sjupartiöverenskommelsen att till år 2045 nå nettonoll i klimatpåverkan, med 85 procent minskade utsläpp, kräver en genomsnittlig minskningstakt på 5-6  procent per år. Att utsläppen under 2016 ökar med 1,7 procent är, försiktigt uttryckt, inte gott nog. Det är nu angeläget att såväl politiken som näringslivet tar nya krafttag och i närtid visar upp en trovärdig färdplan för att nå klimatmålen, så att SCB:s klimatkurvor kan börja peka i rätt riktning. Att Sverige nu inte tycks klara detta är en illavarslande signal även utanför landets gränser.

Markus Larsson
chef Fores Klimat- och miljöprogram

Referenser:
SCB:s Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2016 samt preliminär statistik för helåret 2016