Analys: Ökad fart mot hållbarhet – med brett stöd

I juni beslutade riksdagen att Sveriges klimatpåverkan inom transportsektorn ska minska 70 % 2010-2030. Budgetpropositionen är första tillfället då detta ska börja förverkligas, och här finns flera viktiga satsningar på hållbara transporter, där de viktigaste är:

- Bonus-malus, där nya personbilar och lätta lastbilar får en bonus på upp till 60 000 kr om deras utsläpp är under 60 g CO2/km, finansierat med en malus-skatt för fordon med utsläpp över 95 g CO2/km.
- Bränslebytet, med krav på stegvis minskad klimatpåverkan från drivmedel, separerat på bensin och diesel och fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel.
- Miljözoner, för personbilar, som ett nytt verktyg för kommuner att förbättra luftkvaliteten i städerna.

Därtill förlängs och utökas de befintliga Klimatklivet och Stadsmiljöavtalet, en särskild premie för elcyklar och andra eldrivna lätta fordon införs, en flygskatt på 60 kr för inrikes flygresor aviseras och skrivningarna om höghastighetståg är mer positiva än i Trafikverkets långtidsplan.

2030-sekretariatets indikatorer visar att det krävs snabba utsläppsminskningar i närtid för att ligga i fas med vad som krävs för att nå 2030-målet, och regeringens förslag räcker knappast hela vägen. Bonus-malus är klokt utformat, men att det först införs 1 juli 2018 lägger en våt filt över marknaden i närtid. Kravnivåerna i bränslebytet är mer försiktiga än vad ledande aktörer i branschen själva efterfrågat, och är bara indikativa efter år 2020 – vem vågar storsatsa på produktion av biodrivmedel utifrån en indikativ nivå? Minskar flygandet verkligen med 60 kr skatt på inrikesbiljetten, eller hade samma summa gjort större nytta om den satsats på biodrivmedel?

Ett frågetecken måste också resas för kostnadseffektiviteten för flera av åtgärderna; efter mer än 1000 KlimatKlivet-åtgärder varav de minsta är på några få tusenlappar kanske det administrativt så betungande småduttandet nått vägs ände och kan ersättas med enklare stöd?

Det är förstås lätt att vara positiv till ett ladda hemma-bidrag eller en särskild satsning på elcyklar – men vad hände med alla löften om att vara teknikneutrala? Behöver elcyklarna mer stimulans – och hur stimulerar vi att de ersätter bilen, inte cykeln man driver själv? Och hur sannolikt är det att medlen gått åt; tidigare satsningar som elbusspremien är ju närmast oanvända på grund av restriktiv utformning?

Men framför allt: Var är åtgärderna på beteendesidan? Här har förändringarna gått åt fel håll; vi kör mer bil, den långsiktiga cykeltrenden är minskande och kollektivtrafikens reseandel står och stampar.

Sju partier – alla utom sd – står bakom klimatmålet för transportsektorn. Det förpliktigar – Nu vill vi se kreativa, kostnadseffektiva och breda förslag från alla parter.

Mattias Goldmann,
vd, Fores med 2030-sekretariatet