Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Analys: Tre trender i transparensens tidsålder

Publicerad: 29 April 2011, 06:21

Niclas Ihren på Respect har identifierat tre trender i vad han kallar transparensens tidsålder. ”Det proaktiva arbete som vissa organisationer skapar strategiska fördelar med idag är troligen baskrav för alla andra inom några år.” skriver han i en analys av näringslivets hållbarhetsarbete.


Transparens. Ordet har fått mycket starkare innebörd i hela samhället under senaste tiden: Wikileaks. Tahrirtorget. IPRED, för att nämna några referenser i mitt huvud. Kraven på ökad transparens, och möjligheterna till ökad transparens finns överallt just nu. Dels är det en fråga om teknik, men ännu mera om vikten av relation och förtroende genom maximal öppenhet i ett samhälle som svämmar över av ytlig kosmetisk information.

Detta är tydligt också när
det gäller företagens förhållande till hållbarhetsfrågorna, här används istället begrepp som GRI (Global Reporting Initiative), CDP (Carbon Disclosure Project), Ruggie Guiding Principles, ISO26000 eller GHG (Greenhouse gas protocol). Just nu drivs marknaden mot allt högre krav på transparens kring hållbarhet av en mängd samverkande faktorer.

Dels är det en effekt av att hållbarhetsfrågorna är extremt viktiga för hela samhället. Insikten om att dessa frågor är ödesfrågor för kommande generationer är idag väl spritt och frågorna finns idag med på alla politiska nivåer och i alla företagsledningar för medelstora och större företag.

Men det är också en effekt av att kraven på transparens ökar generellt, inte bara kopplat till hållbarhetsfrågor. De flesta marknader är idag utsatta för hyperkonkurrens. Differentiering från konkurrenter blir allt svårare och tiden då man kunde vinna kunders förtroende med enkla marknadsföringsknep är förbi. Kunderna är upplysta och inte särskilt lojala. Köpbeslut baseras allt mer på värderingsfrågor nä2r differentiering i pris och funktion blir allt svårare och betyder allt mindre. Personliga rekommendationer blir allt viktigare, och rekommendationer är i hög grad baserade på värderingar.

Kraven på öppenhet och uppriktigt engagemang i hållbarhetsfrågor tilltar snabbt och allt talar för att det är en utveckling som kommer att fortsätta. Denna utveckling drivs från alla håll: från investerare, från lagstiftare, från konsumenter och från intresseorganisationer. Det är tydligt att företag satsar allt mer på att skapa transparens: klimatberäkningar, hållbarhetsredovisning, och kommunikation inom dessa områden.

Många företag upplever kraven på hållbarhetsredovisning, ledningssystem och rapporteringar som en börda, ett fullt förståeligt perspektiv. I många fall är det en börda. Men det är också en nödvändig utveckling, som knappast kan stoppas. Globala miljö- och resursfrågor är komplexa, för att inte tala om frågorna om social samhällsbyggnad. Utan mätning, transparens och rapportering kommer vi aldrig till rätta med dessa utmaningar. Men det är inte lätt att orientera sig kring vad man behöver göra. Det är en djungel av verktyg och begrepp som florerar och man kan självfallet inte engagera sig i allt. Floran kommer förhoppningsvis att rensas efter hand, men då är det ju viktigt att ha hållit på rätt häst.

Jag träffat många företag och pratat om dessa frågor på sistone, från mindre företag till de allra största. Det sker en snabb rörelse i näringslivet nu, mot mer strategisk styrning och kommunikation av hållbarhetsarbete. Hygiennivån på kommunikation kring hållbarhetsarbetet höjs snabbt. Idag är en god hållbarhetsrapportering snabbt på väg att bli ett baskrav i många branscher. Men om detta är hygiennivåer, hur skapar man verkliga konkurrensfördelar och affärsnytta med sitt hållbarhetsarbete?
Här kliar sig många företag i huvudet just nu. Hur får vi verklig hävstång på det vi gör och all rapportering som vi investerat i? Det är förstås komplexa frågor att svara på, men låt mig peka på några trender.

För det första blir olika index
och databaser som tillåter jämförelse mellan företag och mellan branscher snabbt viktigare. Dow Jones Sustainability Index har stor påverkan på börskurser genom att det idag är många investerare som tittar på dessa. Likaså ökar Carbon Disclosure Project snabbt i betydelse inom klimatområdet. Grunden för att komma med i dessa databaser och index är förstås att ha sin rapportering på plats.

För det andra arbetar många företag strategiskt med att profilera utvalda hållbarhetsfrågor. För de frågor man vill profilera utvecklar man kommunikation som ligger nära själva produkten. Det kan röra sig om etiska fonder, klimatmärkta hamburgare eller kläder med ekologisk bomull. Många industriföretag bygger också sin kommunikation kring att lösa sina kunders hållbarhetsproblem: ”Ecomagination”, ”hållbar produktivitet”, grön IT m m.

För det tredje arbetar allt fler med sociala medier för att skapa dialog och engagemang hos sina intressenter kring företagets sociala och miljömässiga ansvar. Man öppnar upp för både kritik och beröm, för förslag och ideer. Ganska modigt många gånger. Detta bygger starkare relationer eftersom hållbarhetsfrågorna engagerar och är viktiga för oss alla.

Vad kommer härnäst? Det vet vi förstås inte, men fort går det, så mycket är säkert. Det proaktiva arbete som vissa organisationer skapar strategiska fördelar med idag är troligen baskrav för alla andra inom några år.

Niclas Ihrén
Respect

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.